Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Nils G. Ohlson. En sekelgammal svensk språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sekelgammal svensk språklära
I 75
och i tredje klassen sex veckotimmar för skriftliga
stavnings-och praktiska övningar.
Som man ser, hade Fryxell inte stora möjligheter att i
Maria högre lärdomsskola, där han blev kollega 1822,
undervisa i modersmålet, om han strikt skulle följa timplanen.
Det oaktat hade redan med höstterminen 1825 svensk
grammatik efter hand ingått som läroämne i alla klasserna i Maria
skola.1 Pionjären fick snart glädjen se sitt arbete
uppmärksammat. Det vann efterföljd i ett flertal andra
skolor, och han själv utsågs i september 1826 till medarbetare
i uppfostringskommittén. Ännu ett offentligt erkännande
erhöll Fryxell 1832, då skolrevisionen sade sig »med
synnerlig tillfredsställelse» ha erfarit, att man börjat undervisa i
modersmålet efter särskild lärobok. Som sådant kan man
väl också räkna det året förut av Johan Olov Wallin erhållna
uppdraget att öppna en flickskola »med allvarligare lärokurs
och högre syfte än att tala franska och spela klaver».2 I
tvenne skolor var Fryxell nu verksam som både lärare och
rektor. Bägge läroanstalterna använde den av honom 1824
utgivna språkläran, som i sin fjärde upplaga åtta år senare
fick en avdelning, som innehöll några klassiska svenska dikter
och en översikt av svenska litteraturens utveckling.
Vad var det, som gjorde Fryxell till en så ivrig
förkämpe för modersmålet? Den frågan besvarar han själv i
företalet till sin språklära, där han först med skärpa tadlar
»den förvända ordning, som börjar med att lära barnet
främmande språk, med förbigående, ja ofta totalt utelemnande
af deras eget». Sedan drar han fram två andra skäl, ett
patriotiskt och ett pedagogiskt. Han ser i
modersmålsundervisningen »ett kraftigt medel att närmare fästa gossens
sinne vid det folk och land, han tillhör», och försvarar
modersmålets plats gentemot latinet, ty de logiska formlerna
inövas väl lättast i ett språk, som talas dagligen och stund-
1 Sjöstrand, Maria skola, Sthm 82.
2 Norinder, Redogörelse för Wallinska flickskolan under arbetsåret
880—1.
12 — 24284. Pedagogisk Tidskrift 1Q24. Häft. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
