Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - G. A. Jaederholm. En granskning av skolkommissionens reformförslag. 1. Realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en granskning av skolkommissionens reformförslag 20 1
Den högre folkskolan torde kunna väntas att bliva den
viktigaste väg, över vilken reformplanerna komma att
realiseras. Det är bekant, att de första högre folkskolorna, från
och med 1856—58, framåt mot sekelskiftet först voro ganska
omhuldade, men senare ej kunde påräkna större intresse;
från och med 1900 till 1909 tillväxte de åter starkt i antal.
När 1909 kommunala mellanskolan blev verklighet, kan den
sägas i många avseenden organisatoriskt hava varit förebildad
av en högre folkskola, som i rätt hög grad ordnats i
analogi med realskolan. Under åren 1909 till 1918 stod högre
folkskolan relativt stilla; från och med 1918 inträdde i
samband med upprättandet av yrkesskoleväsendet en klyvning
av den högre folkskolan i tvänne former: den allmänna och
den yrkesbestämda (i analogi till fortsättningsskolans allmänna
och yrkesbetonade former). Den yrkesbestämda högre
folkskolan har nu i vissa fall blivit en mycket besvärlig
konkurrent till yrkesskoleväsendet; föräldrar och elever intresseras
faktiskt betydligt lättare för en högre folkskola med teknisk
och merkantil linje, än för några lärlings- och yrkesskolor.
Den reklam, som Det första nordiska yrkesskolemötet 1924
avsåg att åstadkomma för yrkesskoleväsendet och som
ingalunda alltid fann välbetänkta former, var delvis riktad mot
dessa högre folkskolor. Det är sålunda högst karakteristiskt,
att dessa delvis synnerligen populära former av folkskolan,
som faktiskt ofta meddela en god teknisk och merkantil
undervisning, även om den ingalunda är utbildad och färdig,
och vid vilka lärarna äro specialförbildade folkskollärare,
överhuvud icke voro representerade vid det första
yrkesskolemötet. De lyda nämligen under Skolöverstyrelsens
folkskoleavdelning, medan yrkes- och lärlingsskolorna lyda under
yrkesskoleavdelningen!
Det är närmast till den högre folkskolans allmänna linje,
som nu uppmärksamheten särskilt vändes. Men för att förstå
dess tilltänkta nya funktion torde det bliva nödvändigt att
först följa författarens framställning av den nuvarande
realskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
