Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - G. A. Jaederholm. En granskning av skolkommissionens reformförslag. 1. Realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
g. a. jaederholm
ett examensbetyg, som berättigar till något: en bestämd
kategori av tjänster eller tillträde till än högre skolor. Det
skall icke i denna artikel undersökas, om för dessa ändamål
all den lärdomsbarJast är behövlig, varmed i vissa ämnen
eleverna förses i gymnasiet; det skall häller icke här prövas,
om icke bättre och värdefullare kunskaper under denna tid
skulle kunna inhämtas; huruvida icke skolämnenas benägenhet
att växa på bredden icke medför särskilda vådor; huruvida
icke den största vinsten, frånsett vissa språkkunskaper och
matematiska kunskaper, som skulle kunna förvärvas på
ända-målsenligare sätt, ligger i att eleverna under dessa år, till
dess de hunnit personligen mogna, sysselsättas med andligt
arbete, nästan likgiltigt vilket. Då realskoleexamen icke
giver någon reell kompetens värd något, har den elev, som
vill ha någon ersättning för sina skolårs mödor, just
ingenting annat att göra än att hålla tit, sträva sig igenom de
många skolåren och taga sin studentexamen. Härav det
intensiva motståndet mot skolålderns förlängning; gåve den
en gripbar nytta för fortsättningen, skulle förlängningen ju icke
spela någon rolll Alltså, hålla ut, taga sin studentexamen,
hur litet intresserad en avsevärd del av eleverna än må
vara för skolarbetet; det får knogas igenom, för att vinsten
skall nås. Därav först och främst den starka tillströmningen
till studentexamen för närvarande.
Frånser man den starka tillväxten i kvinnliga studenter,
som ekonomiskt kan vara oklok, men som dock måste vara en
familjernas och elevernas ensak, eftersom gymnasiebildningen
nu en gång har ett sådant ur nyttighetssynpunkt överskattat
socialt värde, och som ju ändå i längden icke gör så mycket mer
än att öka antalet bildade mödrar i landet, är denna
tillströmning visserligen icke särskilt stor. De undersökningar över
studentbehovet under de närmaste åren, som i preliminär
form publicerats av aktuarien Dr. P. J. Dahn
(Skolöverstyrelsens betänkande ang. Skolkommissionen, sid. 339), synas
mig vid jämförelsen mellan olika länder (sid. 346) i alltför
ringa utsträckning taga hänsyn till, att ett land som Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
