Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Karl Pira. Undervisning i filosofisk propedevtik medels Hans Larssons Psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 karl pira
falskt. Av vilken grund? Jo, det där »någonting», som
benämnes »stenighet», är ju i sanning ett sådant »någonting»,
(Etwas), som är en egenskap, ingalunda är ett »ting» (Ding)
i samma mening som »sten». Detta vet och utsäger ju
också prof. L. på visst sätt: det heter ju hos honom, att »i
verkligheten» är »stenighet» en egenskap och kan ej bli
annat. Detta säger han naturligtvis i kraft av svenskt språk
bruk och sund eftertanke. Huru kan han då komma fram
med ett så befängt påstående som det, att stenighet
»tydligen icke» (!) tänkes såsom egenskap, fastän ordet »i
verkligheten» betecknar just en sådan?
Nyckeln till denna psykologiska gåta synes mig kunna
finnas i tvenne omständigheter: 1) hans framställning av
psykologien, »på empirisk grund», såsom det stod på titelbladet
till bokens första upplaga, är icke fri från misslyckad och
obehörig spekulation, av empiristisk natur; 2) han har ej
förmått riktigt smälta Wundts framställning av »die kategoriale
Verschiebung der Begriffe»1, just till följd av den
konstitutiva svaghet, som vidlåder den för prof. L. egendomliga
psykologiska ståndpunkten i och med de erfarenhetsvidriga
empiristiska, ibland rent av sensualistiska förutsättningarna.
Det är karakteristiskt för den sensualistiska spekulationen
att icke förmå, annorlunda än i svaga ansatser, fasthålla den
faktiska skillnaden mellan begrepp i strängt logisk mening
och allmänföreställning (schema). Det förra är nödvändigt
»med sitt objekt identiskt eller självt sitt eget objekt» (jfr
begreppet cirkel och geometrisk cirkel såsom tankeföremål).
Ett begrepp i denna mening kan (enl. i:sta tankelagen»)
aldrig vara »oriktigt», »ogiltigt», »falskt»; ej heller kan det
1 Wundt har träffande anmärkt: »Übrigens muss man sich hüten zu
meinen, dass der Wechsel der grammatischen Kategorie sofort auch den der
logischen nach sich ziehe, da der Begriff des Gegenstands nicht
unveräusserlich an das Substantiv, der der Eigenschaft und des Zustands an
Adjektiv-vum und Verbum gebunden sind. Menschlichkeit ist zunächst so gut
ein Eigenschaftsbegriff wie menschlich, und Wörter wie Lage, Gang,
Stellung bezeichnen nicht minder einen Zustand wie die Verba liegen,
gehen, stehen». Wundt, Logik, I, 3. Aufl. 1906, s. 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
