Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Karl Pira. Undervisning i filosofisk propedevtik medels Hans Larssons Psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undervisning i filosofisk propedevtik
241
någonsin »ändras» eller »modifieras» enligt anvisning ifrån
»själva verkligheten» eller med anledning av några nya
»upptäckter». Men väl är det verkliga begreppet självt den norm,
enligt vilken man måste söka bedöma sanning eller falskhet
hos varje tankeförsök i avseende därpå.
I samband med missförståndet i avseende på begreppens
logiska natur är det, som sensualismen företager en ödesdiger
kategorial förskjutning: vissa kategorier, som hava assertorisk
giltighet i avseende på vissa av sinnevärldens företeelser,
fattas utan vidare såsom apodiktiskt giltiga i avseende på
väsendet eller substansen i samma företeelser. Därav den
kända »förklaringen» av sinnesförnimmelsers uppkomst
genom hänvisning till »intryck» -— på kroppsliga organ såsom
föremål för fysikalisk, icke psykologisk undersökning. Därav
ock de många missförstånd, som uppstått i samband med
den s. k. fysiologiska psykologien, som då även usurperat
rangen av experimentell psykologi par préférence, fastän de
genom den möjliga psykologiska experimenten äro av ytterst
underordnad betydelse i jämförelse med de rent
»introspek-tiva» experiment, utan vilka ingen psykologisk analys är
möjlig (jfr Fichtes anvisning: tänk, och reflektera över vad
du då gör, i logisk ordning). Med rätta har t. ex. Lotze
påpekat det orimliga i att genom en teori i nervfysik vilja
klargöra det, varpå möjligheten av varje teori består.
Prof. L:s sensualistiska föreställningssätt framträder på
mångfaldiga vis i hans psykologi, ehuruväl han ingalunda är
konsekvent och reflekterat sensualistisk i sin kunskapsteori.
I det ovan givna citatet t. ex. låter han ju »föreställningar»
motsvara »kategorier i logiskt avseende», under det att
»kategorier i realt avseende» stämplas såsom på något sätt
åsyftande »saker» i någon sorts motsättning mot det »logiska
tänkandet», som antages åtminstone ibland innehålla
»föreställningar», om vilkas verkliga förhållande till »sakerna»
besynnerligt nog »tänkandet» kan sväva i okunnighet. »Språng»
säges ju vara en »handling», men »behandlas logiskt som
ett ting»!
16 — 24400. Pedagogisk tidskrift 1Q24. Häft. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
