Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Mats Redin. De moderna språken i filosofisk ämbetsexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de moderna språken i filosofisk ämbetsexamen 135
turkursen i regel för ensidigt litterärt lagd. De
litteraturförteckningar, som företes av examinanderna, upptaga, förutom
obligatoriska handböcker, så gott som uteslutande
skönlitterära verk, ibland av ganska tvivelaktigt värde, trots
studieplanernas uppmaning att välja enbart arbeten av betydande
författare. Dock påpekas här och var i handböckerna vikten
av att läsa även arbeten av annan art, så exempelvis i fråga
om tyska i Göteborg och Uppsala redan för B. För AB i
romanska språk i Uppsala skall bl. a. kursivt läsas »minst
15 arbeten av olika slag (gärna även historiska, filosofiska
och litteraturkritiska), som lämpligen till en del väljas i avsikt
att fullständiga kännedomen om någon eller några av de i
kursen upptagna författarna». • Härom är intet annat än gott
att säga; det är minsann ingen risk att vederbörandes litte-,
rära insikter ändå bli alltför tyngande, men det förefaller mig
minst lika önskvärt, att magistrarna, och vad den4saken
angår förresten även licentiaterna, få en djupare inblick i den
främmande andliga och materiella kulturen i stort, än vad ett
alltför ensidigt bedrivet litterärt studium kan skänka. Jag
skulle därför önska, att en viss procent, exempelvis en
tredjedel, av de i kursen ingående arbetena, utgjordes av icke
skönlitterära eller litteraturhistoriska verk. I Tyskland, har
ju på sista tiden mycket starkt yrkats på »Kulturunterricht»,
och tvivelsutan ligger häri åtskilligt att allvarligt beakta, inte
minst för ett litet folk som oss. Om språklärarna skola vara
i stånd att meddela en undervisning, där det kulturella
inslaget icke begränsas till de allra torftigaste notiser om
pengar och frimärken, så måste de från början vänjas att
uppmärksamma andra företeelser än sådana, som möta varje
pensionsflicka. Jag tänker t. ex. på det politiska livet i
England. Hur pass främmande studenterna stå för detta, det
fick jag ett kraftigt bevis för, då jag en termin på ett
pro-seminarium behandlade artiklar i en modern politisk tidskrift.
Även rent språkligt är det ju dessutom av den allra största
vikt, att studenterna tvingas att läsa annat än skönlitteratur,
t. ex. tidningar. Förmodligen kommer häremot den invänd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
