Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Vilh. Vessberg. Nationalism i historiska läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALISM I HISTORISKA LÄROBÖCKER I 31
ut på att uppodla en exalterad patriotism och revanschlust,
och efter kriget har den chauvinistiska andan tagit sig rent
avskräckande uttryck, såsom framgår av från tyskt håll
verkställda granskningar av franska läroböcker (Deutschland im
Lichte ausländischer Schulbücher der Nachkriegszeit av dr.
H. Pinnow m. fl.). Så mycket intressantare framstår mot
denna bakgrund då den franska rapporten med dess
redogörelse för verksamheten att ur läroböckerna utplåna
tendensen att upphöja den militära äran, att underhålla nationellt
hat och fördomar, att överdriva fäderneslandets rättigheter
och förtjänster men förtiga dess plikter och förneka dess fel.1
Denna verksamhet har börjat 1924 och utgår från ett par
stora föreningar av folkskollärare, »le Syndicat National des
Institutrices et instituteurs publics de France et des Colonies»
och »le Fédération unitaire de l’Enseignement», som
tillsammans omfatta omkring två tredjedelar av den franska
folkskollärarekåren. Syndikatets tendenser äro demokratiska med
en dragning åt socialism, federationen är ännu mera
avancerad, nästan kommunistisk. Deras aktion befrämjas av den
rättighet den franske läraren har att själv bestämma lärobok,
egendomligt stridande mot den ytterliga centralisationen och
unifieringen inom det franska undervisningsväsendet.
Visserligen bestämmas läroböckerna av kantonala konferenser och
en departemental kommission, men i dessa församlingar
utgöra lärarne majoritet. Sommaren 1926 utfärdade syndikatet
en lista på 26 läro- och läseböcker, som exkommunicerades.
Härmed var kriget förklarat. Undervisningsministern J.
Her-riot utfärdade i febr. 1927 ett brev till samtliga »rektorer» 2
för att möta det väntade anfallet och påminde i detta om
de instanser, till vilka man kunde vädja emot beslut av de
departementala kommissionerna: rektorn, »le Conseil supérieur»
1 A andra sidan heter det visserligen också: Vi prisa icke den
sentimentala och förlegade paciiism, som består i att vägra se verkligheten i
ögonen, som naivt inbillar sig, att man dödar kriget genom att förtiga det.
2 Hela Frankrike är delat i ett antal undervisningsdistrikt (académies);
i spetsen för vart och ett står en chef (recteur).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
