Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Vilh. Vessberg. Nationalism i historiska läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 VILH. VESSBERG
tydande av dem från nationell och internationell synpunkt,
helst med belysande citat, och en allmän analys av de för
närvarande härskande tendenserna inom historieundervisningen
i resp. land. Rapporten är av praktiska skäl begränsad till
sexton europeiska länder (bland dem som fattas, kunna
nämnas Spanien, Rumänien, Jugoslavien, Bulgarien och
Grekland). De givna riktlinjerna äro mer eller mindre noggrant
följda; det bestämda maximum är överskridet av
Czecho-Slovakien och Frankrike (vardera 34 sid.) och allramest av
Tyskland (77 sid.).
Vid en översikt av de olika bidragen delar jag upp dem i
sådana från f. d. i världskriget deltagande stater, segrare och
besegrade, nya stater samt neutrala.
Den engelska rapporten skärskådar läroböckerna från
synpunkten av deras hållning gent emot det brittiska imperiet,
världskriget och Nationernas förbund. De giva uttryck åt
en, man må säga, berättigad stolthet över imperiets storhet,
utan like i mänsklighetens historia: det är självt ett
nationernas förbund med freden som högsta intresse, rättvisa och
och fred äro dess grundsatser; nationella strävanden inom
Irland, Egypten och Indien uppfyllas bäst genom självstyrelse
inom »The British Commonwealth of Nations», icke genom
fullständigt oberoende. Världskriget har fått stort utrymme
i nyare upplagor. Tyskland får i allmänhet uppbära
skulden för kriget. »Kriget var till sitt väsen en konflikt mellan
lag och våld, mellan frihet och despotism», mellan
demokratiens krafter å ena sidan och militaristisk autokrati å den
andra, mellan små nationers rätt och den uppblåsta
ärelystnaden hos en stor stat. De flesta läroböcker omnämna också
Nationernas förbund; fientliga eller kritiska anmärkningar äro
sällsynta, ehuru icke helt uteslutna. En känsla av
världsmedborgare står icke i motsägelse till känslan av medborgare
inom det brittiska imperiet. Ett intressant drag i utvecklingen
är den växande tendensen att studera europeisk eller allmän
historia, hittills förbisedd i England.
I Frankrike gick ju historieundervisningen sedan gammalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
