- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiotredje årgången. 1937 /
13

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Adolf Söderlund: Skolfusk — belysande exempel jämte en pedagogisk kommentar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOLFUSK - BELYSANDE EXEMPEL

13

uppkomst, former och spridning göres icke, och de föreslagna
botemedlen sakna all precision. Skolfusket under och efter
skoltiden har alltid synts mig vara en allvarlig företeelse, icke
blott med tanke på att vi behöver ett moraliskt högtstående
svenskt släkte, utan även med hänsyn därtill, att skolfusket
ofta avslöjar allvarliga brister i rådande skolförhållanden:
oförsvarligt höga och delvis otidsenliga kunskapsfordringar,
otillräcklig förståelse för olika barns läggning, överdriven
uppskattning av Xäxförhör och skriftliga prov, alltför ringa
värdering av positiv karaktärsfostran vid sidan av ren
undervisning, alltför stora klassavdelningar och alltför strängt bunden
klassundervisning med likformighet såsom högsta lag.

Redan i den föregående framställningen har jag antytt
delvis nya medel att pröva vid behandlingen av skolfusk i
växlande former. Att anmärkning och nedsatt sedebetyg äro
fullt berättigade former av straff\ kan ingen förneka. Men
skolan är nu en gång icke ett samhälle med självansvariga
medborgare, skolan är en institution för fostran av blivande
medborgare, och därav följer, att förebyggande, upplysande
och hjälpande krafter måste sättas in vid behandlingen av
alla slags »skolsjukdomar». Sammanfattningsvis må här lämnas
några exempel på hur detta skall låta sig göra.

Krav på minneskunskap er’2, r något ofrånkomligt i varje skola.
Men man bör fördomsfritt undersöka, vilka kunskaper som skola
anses ofrånkomliga och i vilka fall hjälpmedel kunna få
komplettera minnet. Denna utredning bör ombesörjas av S. O. Varje
lärare bör söka få utrönt, vilka pretentioner man kan ha rätt att
ställa på elevernas minne, på visst åldersstadium, på skilda
ämnesområden, på en och samma dag samt med hänsyn till andra
omständigheter, så att inte eleverna tvingas att i otillåtna
eller icke önskvärda former söka rädda sig vid förhör och
skriftliga prov. Jag syftar på sådana arbetsformer som dessa
välbekanta: läsa läxor i spårvagnen, på rasten och minuten
innan läraren kommer, »dra» översättningen eller hemtalen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1937/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free