Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Georg Brandell: »Aktivitetspedagogik»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» AKTIVITETSPEDAGOGIK »
27
kanske helt bortfalla. Man kan verkligen fråga sig, om i
detta fall den gamla läxläsningsmetoden icke är att föredraga.
Allt tyder på att Kerschensteiner har uttalat en sanning, när
han säger: »Nun sind gewiss zur produktiven Arbeit nicht
alle tauglich, so wenig wie alle zum Auswendiglernen tauglich
sind; das eine erfordert Beobachtungs- und Kombinationsgabe,
das andere Gedächtnis. Nur die Tauglichen werden durch die
Arbeit erzogen werden können, nur diejeningen, die durch
das Ringen mit inneren Schwierigkeiten zu immer neuen,
immer schöneren Erfolgen gelangen. Der aussichtslose Kampf
mit sich selbst entmutigt, ja er demoralisiert. Die autonome
Erziehung wird hier unmöglich.»1 Man torde även kunna
ansluta sig till Kerschensteiners uppfattning, när han säger:
»Der allein ist der geschickteste Methodiker, der seinen
Unterricht so einzurichten versteht, dass jede Begabung
die ihr angemessene Schwierigkeit findet», och det behöver
icke uppfattas som en motsägelse, när han framhåller, att
detta är möjligt blott i en skola, där produktivt arbete
förekommer.2
Det är lätt att finna den psykologiska orsaken till att
många barn — kanske rentav de allra flesta — måste
misslyckas med det produktiva arbetet inom ett sakområde i
t. ex. något av ämnena hembygdskunskap, geografi,
naturkunnighet, historia, ifall läraren icke under den föregående
undervisningen har givit dem de förutsättningar som äro
nödvändiga för att det skall bli möjligt för dem att förvärva sig
insikt i ämnet och mera självständigt bearbeta någon till
sakområdet hörande uppgift. Vuxna människor kunna lika
litet som barn tillägna sig fakta som icke stå i något
sammanhang med andra fakta. En »kunskap» som består av från
varandra isolerade uppgifter om sakförhållanden är värdelös
och förtjänar knappast namnet kunskap; den glömmes i regel
1 Grundfragen der Schillorganisation (y.e uppl.), s. 91 f.
2 A. a. s. 63 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
