- Project Runeberg -  Pekka Huskoinen /
29

(1895) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Skogsmännen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Veta de, att du utspanat deras kula, skola de icke lämna
sig någon ro förr än antingen de eller vi äro slagna.»

»Ah, om vi icke hade flickan, Pekka!» sade Pavo.
»Men lita på mig! De skola nog få erfara, att jag varit
med dig i skogen.»

»Tag med dig mat, Pavo, ty skott må du icke lossa,
och tänd ej eld förr än mörkret inträdt.»

»Kom snart åter, Pavo!» ropade Gretti.

Så snart Gretti somnat inne i pörtet gick Pekka ut
och satte sig vid älfstranden, där han hade bästa utsikten
ut öfver vattnet, och troget satt han där till fjärde dagens
morgon. Då sade han till Gretti: »Kan du sitta här till
middagen och se, om Pavo kommer?» Ja, det kunde Gretti.
»Nå, sätt dig då här, och om du får se honom eller någon
annan, så ruska på mig, om du ser att jag sofver.»

Härpå lade sig Pekka i solen och somnade såsom den
gör som vakat länge. Man sofver, men sofver ändå icke
riktigt, ty vid minsta prassel är man vaken, och litet emellan
ser man sig omkring. Pekka hade varsnat Pavo före Gretti,
ty hundarna hade rest sig, och detta var nog för att varna
en sådan man som Pekka.

Pavo kom gående raskt och vadade ut i forsen. Han
gick tungt och kände sig väl före med fötterna innan han
satte lit till de slippriga stenarna. Då ropade Gretti till
Pekka: »Nu ser jag Pavo!» Pekka reste sig upp, och Pavo
slog upp med handen, hvaraf Pekka förstod, att ingen fara
var för stunden. Han gick Pavo till mötes.

»Allt väl, Pekka!»

»Allt väl här också, Pavo.»

»Har du ingenting med dig hem, Pavo? Hvad skall
du då få till middag? Vi hafva just ingenting, ty Pekka
har ej velat gå åt skogen, och icke har han fiskat heller.
Väl du kom åter! Nu blir nog någon råd.»

Männen smålogo åt Grettis hushållsbekymmer, och Pekka
sade, att han nu skulle gå åt skogen. Pavo kunde hvila
så länge, tills han kom åter.

»Hur ha vi det nu?» frågade Pekka då skymningen
inträdt och de sutto vid den varma muren inne i sitt pörte.
»Fann du dem?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pekkahus/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free