Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 41. Hur råtthålen tillstoppades. - 42. Minor och kontraminor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Anamma,» sade han, »om här vore ljust, skulle också
jag finna den här ingången. Nu blir det hett nog en
stund. Stanna, Pekka! Jag må tillse, att folket tar skydd
af träd och stenar, ty den första salvan blir den farligaste.»
Med bifall åsåg Pekka, hur väl Munter förstod att
anvisa bönderna skyddande platser, och själf lade han sig på
marken, betäckt af en sten.
»Jag går nu att språka med Vargen,» sade Piggen.
»Här blir intet samspråk, bara skott och strid. Hos mig
kunna vi utan all fara talas vid,» och därmed försvann han.
Snart var Munter åter hos Pekka. »Den som blott
visste,» sade han, »om utgången är stor, så vi få hela
svärmen på oss på en gång, eller om blott en och en kan
komma upp.»
»Vi få nog veta detta inom kort,» sade Pekka och såg
om låset på sin bössa. »Håll dig beredd! Ljuset tilltager,
och mig anar, att .Ram och Pavo snart skola låta höra af
sig. Sedan gäller det oss.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
