Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Staden bestod sig ock en rådstuga, ett tullhus och
sedan 1653 en skola. „I Brahestads skola äro nu (1664)
25 pojkar; de komma sig lämpeligen före med läsningen".
Tre år senare uppges borgarenas antal vara 60. Tyst och
stilla ville emellertid den goda stadens innevånare lefva,
utan att taga del i politiken; de undanbådo sig sålunda
ett par gånger att behöfva sända representant till
riksdagen, ty detta blefve dem alltför dyrt; de hoppades, att
deras nådige herre ändå skulle det förutan bevaka deras
rättigheter.
Själf besökte grefven aldrig Brahestad, men den 16
december 1664 underrättade han sina betjänte i Finland,
att hans käre brorson, grefve Nils, hade för afsikt att
komma dit. Grefve Per uttalade därför den önskan, att
borgarena i Brahestad vid brorsonens ankomst måtte
paradera i gevär och hälsa gästen med salut. Denna
underrättelse föranledde vidtagandet af diverse festförberedelser,
men förgäfves väntade stadsborna på att fà hälsa grefve
Nils välkommen. Ett bud anlände sent omsider med
beskedet, att grefven ej fullföljt sin resplan, utan frän
Umeå återvändt till Stockholm.
Näringarna. Inom Brahes förläningar likasom
öfverallt i Finland stod näringslifvet på en mycket lag
ståndpunkt. Såväl arbetsmetoderna som redskapen voro af
samma primitiva art, som släkte efter släkte sedan
urminnes tid användt. Skog och sjö utgjorde ödemarksbornas
visthus ’), därifrån de lättast och säkrast kunde hämta
matförråd, men äfven svedjebruk idkades allmänt. Det var
frän svederna rågen inbärgades, så vida icke frosten i
förtid hunnit förstöra skörden. Korn odlades i S:t
Mårtens, Pargas och inom Brahelinna län samt något litet i
Paldamo; hafre omtalas sällan.
Dà detta skrifves (1902), råder hungersnöd i Per
Brahes f. d. friherreskap. Samma orsaker, samma verk-
’) t Här hafver varit en myckenhet renar som aldrig förr»,
heter det i ett bref från Kajana 1661.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
