Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Moster Milly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedplattad och andedräkten helt och hållet täppt.
Hur länge mormor skulle legat sålunda och suckat,
kan jag icke säga; men hon blev uppskakad ur sitt
domningstillstånd genom ett häftigt anfall av mina
tänder, dem jag i ångesten brukade med en styrka
i käftarna, ovanlig hos en så ung pojke som jag.
Jag bet tvärs igenom allt, vad hon hade på sig, och
som hon var på väg att alldeles förlora sansen,
möttes mina tänder verkligen under denna konvulsiva
ansträngning. Min mormor, väckt till liv av den
förfärliga smärta, detta bett förorsakade, rullade sig
då åt ena sidan, och nu först blevo min mor och
tant, som förut hade trott, att jag smugit mig ur
rummet, varse mig där jag låg livlös och svartblå
i ansiktet. De kastade sig över mig, men jag höll
ännu säkert tag med mina tänder och kunde ej
göras lös från min skrikande mormor, förrän frisk
luft och duktigt med kallt vatten bragte mig åter
till mina sinnen, då jag alldeles utmattad lades på
en soffa. Jag hade så när fått sitta emellan på
fullt allvar, och man kan här tillämpa ordspråket:
"den, som gräver en grop för en annan, faller ofta
själv däri". Vad min mormor angår, så återkom
hon väl från sin förskräckelse och på sina ben, men
icke till sitt humör. Hon kunde icke på flera dagar
sitta utan en kudde på stolen, och, ehuru man icke
sade mycket åt mig, i anseende till den fara för
vilken jag varit utsatt, uppenbarade sig likväl en
synbar avsky mot mig hos min mormor, ett visst bestämt
och lugnt väsende hos min mor och en frånvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
