Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Kommendörkapten Delmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde han icke undgå att märka, att han var en
nolla; då han icke allenast av min mor, utan av
var och en annan, till och med av mig,
behandlades som en sorts bättre tjänare.
En månad efter Bens avresa, hände det sig, att
kommendörkapten Delmar, genom sin onkel lord
de Verselys inflytande hade blivit befälhavare på
ett fartyg, som låg vid Midway, och han kom nu
ned till Chatham, för att gå ombord. Han hade
ingen aning om att min mor bodde där, emedan han
för länge sedan förlorat henne ur sikte, och hade icke
jag varit, skulle han troligtvis lämnat staden, utan
att ha fått veta det.
Bland andra nöjen, hade jag mycket roligt av en
doggvalp, som jag fått till skänks av löjtnant Flat.
Hunden hade växt upp, och jag hade lärt den många
konster. Men det som förskaffade mig största nöjet,
på andras bekostnad naturligtvis var, att jag gjort
en svans av drev, omkring halvannan fot lång,
ganska stark och tjock, med en järnkrok i övre ändan.
Jag kunde mycket lätt utan att det märktes haka fast
denna svans vid rockkragen på vilken som helst;
och "Bob" hade av mig blivit inlärd att, så snart jag
tillsade honom, att apportera den, hoppa upp till
svansen, var helst den månde vara, och hänga sig
fast vid den med all den envishet, som tillhör
hundarna av hans ras.
Detta var en orsak till mycken munterhet i
barackerna; det togs som ett gott skämt och var
mycket omtyckt av kapten Bridgeman; men utom barackerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
