Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Ett hemskt nysande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så, att de inträffade sent på eftermiddagen, sedan
marinofficerarna redan gått hem att kläda sig till
middagen; ty, högmodig som han var, ville han ej
komma i beröring med officerarna av lägre rang.
Jag måste tillstå, att jag ej tyckte särdeles om
honom, hans stolthet väckte hos mig endast åtlöje och
leda. Han sysselsatte sig mera med mig, än med någon
annan; men han tycktes anse, att hans nedlåtande
beskydd var allt, vad som behövdes; hade han
däremot någon gång givit mig en halv krona, skulle
jag vida mer tyckt om honom; icke för att jag var
utan penningar, ty min mor försåg mig ganska
frikostigt därmed, men, om också en flicka lätt
vinnes genom smek och smicker, så är detta icke
händelsen med en gosse; han fordrar reelare bevis på
välvilja.
Hon var outtröttlig i sina bemödanden att
inskärpa hos mig nödvändigheten att förvärva mig
denne store mans välvilja; men, ju större möda hon
gjorde sig i detta fall, desto mer kände jag mig
böjd att göra motsatsen; och skulle nog ha visat
det genom öppet trots, om icke kapten Bridgeman
varit som höll med min mor, och vilken, så snart
jag kom till honom med förslag att spela den ädle
kommendörkaptenen ännu ett puts, icke allenast
nekade att vara mig behjälplig, utan även sade mig,
att, om jag icke övergav all tanke på sådant, skulle
jag aldrig mer få sätta foten inom hans rum.
– Men vad för gott kan han då göra mig?
frågade jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
