Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Ombord på fregatten Calliope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Green ifrån förargelse. Jag skall gå till doktorn
och säga honom, huru det är; men, mr Keene, kalla
inte sådana saker för strunt, eller ock kan ni få
stå hårt iör det en av dagarna. Jag har aldrig i all
min tid sett en sådan vanvördnad på ett halvdäck
– värre tusen gånger värre, än myteri.
Här föll Bob Cross i skratt, vid tanken på Greens
utsträckta fingrar, och vände sig bort, samt gick
ned att tala med doktorn.
Så snart Bob Cross lämnat däck, kunde jag icke
återhålla min nyfikenhet, angående min vän Greens
belägenhet; jag gick därför nedför trappan till
batteriet, och om styrbord emellan kanonerna såg jag
den stackarn med benen i järn, händerna hårt
hopknäppta med så jämmerfull och tröstlös uppsyn, då
och då lyftande ögonen till balkarna av övre däcket,
liksom han anropat himlen om hjälp – att jag
knappt kunde hålla mig ifrån att skratta. Jag gick
bort till honom och sade:
– Vad, min kära Green, huru hänger detta ihop?
Vad har hänt?
– Hänt? sade den stackars pojken; hänt, se vad
som har hänt; här sitter jag nu!
– Gjorde ni frimuraretecknen?
– Ja, visst gjorde jag det. Ack! vad skall det bli
av mig?
– Ni har inte kunnat göra dem rätt; ni måste
ha glömt dem.
– Jag är viss på, att jag gjorde, som ni sade mig;
det är jag fullt säker på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
