Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Ombord på fregatten Calliope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ni skulle vilja ha dem och vill göra er besvär att gå
ned efter dem.
Detta var för att muta mig, och jag svarade:
– Jag frågar inte efter era bakelser, men ni
måste komma upp.
Mannen tackade mig och gick förut, så snart han
kommit upp på däck. Vid närmare eftersinnande
beslöt jag att lägga vantarna på bakelserna. Jag
gick därför ned för stormlejdaren, bad hustrun att
hala in på fånglinan och kom sålunda snart ner i
båten.
– Vad vill ni ha, min gode sir? sade hustrun.
– Jag kommer för att få några bakelser, som
ligga akterut, svarade jag.
– Jaså; jag skall snart få rätt på dem, sade hon.
Och jag hoppas, ni vill låta mig smyga ombord, då
båten kommer längs sidan. Se er för, sir, var ni
kliver; ni trampar annars sönder alla piporna. Ge
mig er hand; jag är gammal sjöman.
– Det skulle jag inte kunnat tro, sade jag och
såg på henne. Jag kunde visserligen icke urskilja
hennes anletsdrag, men hon var smärt till växten
och, var hon än en gammal sjöman, så var hon icke
desto mindre en ung kvinna.
Det var många saker att flytta undan, innan vi
kunde komma åt bakelserna. Båten vräkte så
häftigt i den starka sjögången, att vi båda två måste
lägga oss på knä innan vi fingo tag i korgen; men
då funno vi till vår bestörtning att fånglinan av en
eller annan orsak kommit loss ifrån stormlejdaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
