Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Ombord på fregatten Calliope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Jo, vi måste sitta stilla och förtrösta på vår
goda lycka, ösa båten läns och hindra, att den fylles,
så länge vi kunna. Emellanåt kunna vi gråta eller
bedja eller äta bakelser, eller böckling, eller mjukt
bröd och vad annat som finns i båten.
– Låt oss först ösa båten läns, sade jag, ty den
är halv med vatten. Se’n ska vi ha oss något att
äta, ty jag känner mig redan hungrig och frusen.
Sedan kunna vi läsa våra böner.
– Må göra. Och jag vill säga er något. Vi ska
också ha oss något att dricka; ty jag har en tår med
mig – ifall jag hade kunnat komma ombord. Jag
lovade honom det, stackars karl, men nu tjänar det
intet till att gömma det, ty jag tänker, vi äro båda
i evigheten, innan morgon bittida.
Hustrun tog nu fram från gömstället under
klädningen en blåsa med konjak. Hon öppnade den
och hällde ut en del i en av mjölkmuggarna.
Sedan hon själv druckit, räckte hon den åt mig, men,
som jag icke hade någon smak för spirituosa, visade
jag den tillbaka.
– Inte nu, sade jag; sedan kanhända.
– Det är föga hopp att vi kunna uthärda denna
storm, sade hustrun. Vi gå snart i kvav, om vi inte
kunna få båten fördevind. Jag skall se, om jag
inte kan få rätt på styrlinorna.
Hon lyckades häri efter någon stund, och satte
genom rodret båten fördevind. Nu tog den in mindre
vatten, och gick med god fart genom den höga
sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
