Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sida, blev han likväl, då han såg, att jag aldrig blev
påflugen, utan alltid visade honom den största
uppmärksamhet, snart mera förtrolig och innerlig emot
mig. Under tre månader fortforo vi att kryssa, utan
att påträffa eller få någon underrättelse om den
franska fregatten, som vi hade order att uppsöka.
Slutligen beslöt kommendörkaptenen att förändra
kryssningsstationen, och vi sträckte upp tio grader längre
nordvart. Under denna seglats sammanträffade vi
en dag med en amerikansk brigg och fick honom
att lägga bi. En båt skickades efter skepparen, som,
då han kom ombord, tillfrågades av
kommendörkaptenen, om han hört talas om något franskt fartyg
där på kusten. Som samtalet ägde rum på halvdäck
och jag var vakthavande, kan jag återgiva det:
– Åh jo, svarade den amerikanske skepparen
med näston, jag skulle tro, att här finns en
fransman i de här farvattnen.
– Har ni träffat tillsammans med honom?
– Ja, det kan jag säga att jag har; ty jag låg
bredvid honom i Carthagena, under det jag tog in
min last av hudar, Ni har väl ingenting, likt en
spira, att göra en bramstång av, kapten; har ni det?
– Är den stor eller liten?
– Åh, kapten, jag frågar inte efter, om spiran
blir stor eller liten; jag har två timmermän ombord,
som snart skall göra den lagom.
– Jag frågade om fartyget. Jag menade inte
spiran, svarade kommendörkaptenen stolt.
– Men jag menade spiran, jag, som är min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
