Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Jag träffar på en bekant under en jaktutflykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Ni gjorde mig den äran, svarade jag.
Här tog samtalet en annan riktning, vilket jag icke
ogärna såg.
Efter teet steg jag upp och tog farväl, samt blev
då bjuden att tillbringa någon tid på Madeline Hall,
och att infinna mig några dagar före den förste
september, för att deltaga i jaktpartierna.
– Jag väntar min nevö, lord de Versely, sade
hon, och vidare en överste Delmar vid
skarpskyttarna, en kusin till lord de Versely, jämte två tre
andra, översten väntar jag var dag. Han är en
mycket munter och bildad man.
Jag antog bjudningen med nöje och tog avsked.
Vagnen for av, och snart överlämnade jag mig åt
mina fantasier.
Vid min återkomst till Portsmouth hade order
ankommit att avmönstra Diligent, och att genast
åter utrusta henne. Som besättningen nu blev fri,
lät jag uppkalla dem på halvdäck och frågade, huru
många som ville förhyra sig på Circe. Jag
föreställde dem; att de innan kort skulle bliva pressade till
andra fartyg, men att jag kunde giva dem
permission på tre månader, under vilken tid ingen skulle
antasta dem; att efter tre månader skulle alla deras
penningar vara slut och, om de icke räckte ens så
länge, skulle vaktskeppet lämna fristad åt dem, som
fått nog av landbacken. Min uträkning var att på
detta sätt få stammen till en god besättning. Jag
blev ej heller besviken i min förväntan. Var enda
karl, som jag ville behålla, lät inskriva sig, varefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
