Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 9. Peter den stores testamente. Afslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
603
hanget af en samling bevis, som tyckes göra allt tvifvel
omöjligt.
Först och främst finnas inre grunder.
Kan man väl tänka sig, att en man, som dog utan
att hafva vidtagit anordningar för den omedelbara
tronföljden efter honom, sysselsatte sina tankar med hvad som
skulle blifva af Europa och Ryssland hundra år efter hans
död? Och detta icke som hugskott och drömbilder — till detta
hade han dock varit istånd — utan med en metodisk
noggrannhet, som bestämde alla hållpunkterna på vägen. Och hvilka
hållpunkter på denna märkliga marschruta och hvilken
utgångspunkt! Man får ej glömma, att Ryssland vid den
tiden besegrat Sverige med bistånd af halfva Europa, af
Sachsen, Preussen, Danmark och England och först efter
aderton års oerhörda ansträngningar. Det hade ej lyckats
få väldet i Polen; det hade drabbat tillsammans med Turkiet
och lidit nederlag. Detta var allt. Kan man då tänka
sig, att Peter, hur öfverspänd han än må hafva varit, i
sin fantasi kunnat logiskt, matematiskt sluta sig till Europas
eröfring från en sådan utgångspunkt?
Det berättas, som bekant, att det är den kände chevalier
d’Eon som först meddelat kabinettet i Versailles en kopia
af den hotfulla skriften. Genom denna gåtlika personlighets
memoarer, hvilka år 1836 utgåfvos af Gaillardet, fick den
stora allmänheten kännedom härom. Hvar hade väl Gaillardet
fått tag i dessa memoarer? Ar 1836 var han tjugufem
år gammal och hade nyss tillsammans med Dumas författat
la Tour de Nesle. Autentiska memoarer af d’Eons hand finnas
i franska utrikesministeriets arkiv. Det är öfverflödigt att
nämna, att de ej hafva något gemensamt med dem man
tillskrifvit honom och att det i dem ej finnes minsta spår
af något som helst testamente. Man finner tvärtom i dessa
tydliga tecken på att författaren ej haft kännedom om ett
dylikt dokument. D’Eon visade sig snarare afvogt stämd
mot tanken på ett närmande mellan Frankrike och
Ryssland. Var det, emedan han ansåg sistnämnda makt farlig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
