Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. v. D. Grefve Göran Gyllenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obrotsligt tillgifven man, och af ännu större vigt, att
från denna post aflägsnades en så bestämd och så
framstående motståndare som den nuvarande innehafvaren
af densamma, Clas Rålamb.
Under en tidrymd af omkring trenne år synes nu Göran
Gyllenstierna hafva förenat samtliga dessa vigtiga
embeten och otvifvelaktigt näst sin broder varit den
mäktigaste undersåten i riket. Men broderns 1680
plötsligt inträffade död skulle snart förändra
allt. Hade nu Göran varit en man af verkligt
framstående egenskaper, hade han haft nägot af
sin broders statsmannasnille, skulle väl ingen
varit närmare än han att upptaga dennes mantel,
att fullborda broderns af döden afbrutna stolta
gerning. Han hade ju varit den, som framför alla andra
åtnjutit den aflidnes förtroende, varit den främste
medarbetaren i alla hans planer och företag. Ingen
borde derför så väl som han känna de stora tankar,
som hvälft sig i detta genialiska hufvud, ingen vara
bättre i stånd att utföra dem. Men otvifvelaktigt
var Göran Gyllenstierna en man af medelmåttig
begåfning, en nitisk verkställare af andras vilja
och ingenting annat. Carl XI, som under de gångna
åren väl lärt känna honom, fann honom synbarligen
ej lämpad att Öfvertaga någon större rol i den
omdaning af de svenska samhällsförhållandena, som
brodern planlagt och som nu, sedan segern skänkt
konungen popularitetens allt betvingande makt,
skulle genomföras. Ej ens de embeten, som vid sidan
af rädsvärdigheten blifvit Göran förlänta, tilläts
det honom nu att behålla. Han beröfvades i stället
inom kort det ena efter det andra.
Ännu en tid fick han likväl qvarstå som president
i Reduktionskollegium, hvars verksamhet alltjemt
fortgick vid sidan af den 1680 tillsatta
Reduktionskommissionen. Likaså bibehöll han sin
befattning som Öfverståthållare till 1682, då han
i stället, än en gång efterträdande Clas Rålamb,
blef president i Göta Hofrätt, ett embete, som han
dock aldrig kom att utöfva. I stället förblef han
i Stockholm som ledamot af rådet, varande en af de
få rådsherrar från förmyndareregeringens dagar, som
1682 fingo ingå i den enväldige konungens nybildade
rådkammare, det kongliga rådet. Han synes äfven tagit
flitigt del i förhandlingarna derstädes samt räknats
till det parti, som, fientligt mot den före kriget
följda franskvänliga politiken, arbetade för Sveriges
nära anslutning till Österrike och Holland.
Öfver hans sista år kastade den 1680 beslutade nya
reduktionen sin dystra slagskugga. Redan då frågan
om densamma vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
