Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. v. D. Grefve Göran Gyllenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den nära öfverensstämmelse såväl till lynne och
böjelser som ock till åskådning och grundsatser,
som städse herskat mellan de båda bröderna och under
deras föregående verksamhet alltid nära förenat
dera, hade snart till följd, att Göran kallades att
biträda sin broder i dennes höga värf som konungens
rådgifvare. Då han var den ende af rådsherrarne,
som den om sin makt ömtålige gunstlingen fördrog
vid sin sida, kom sålunda under de följande
krigsåren konungens konselj i sjelfva verket att
utgöras af de båda bröderna. Det var dock Johan
Gyllenstierna, som ensam förblef den egentlige
styrande ministern. Åt Göran öfverlät han endast
chefskapet öfver vissa förvaltningsgrenar. Sålunda
erhöll denne 1677 ledningen af flottans ekonomiska
angelägenheter, i sammanhang hvarmed han fick
besörja utrustningen af den nya eskader, som nämnda
år skulle utsändas mot fienden. Härjemte blef han
ledamot af och sedermera äfven i den af andra värf
upptagne riksskattmästarens ställe ordförande i
Kammarkollegium. Samtidigt qvarstod han alltjemt som
president i Reduktionskollegium samt som guvernör
öfver drottning Kristinas underhållsländer, hvilken
befattning han sedan 1674 innehaft.
Den ej obetydliga arbetsbörda, som sålunda lagts
på hans skuldror, skulle komma att ytterligare
ökas. 1678 kallades han nämligen till Öfverståthållare
i Stockholm. I nära tre och ett halft år beklädde
han nu detta embete, men de mångfaldiga göromål,
hvarmed han på andra håll var öfverhopad, lemnade
honom tvifvelsutan föga tid att egna åt hufvudstadens
angelägenheter. Anledningen, hvarför han, som
redan innehade så många och vigtiga sysslor,
ytterligare betungades med denna, var säkerligen
af politisk art. Hos bröderna Gyllenstierna hade
under maktens utöfning och under intrycket jemväl
af förmyndarestyrelsens fel och missgrepp den
öfvertygelsen snart mognat, att Sveriges välstånd
och sjelfständighet endast skulle kunna varaktigt
befästas under en stark konungamyndighets hägn. Den
aristokratiska författningen med dess mångvälde och
deraf följande splittring och svaghet hade i deras
tanke visat sig oduglig och borde derför störtas. Då
adeln var stolt och mäktig, skulle emellertid en dylik
omhvälfning måhända ej kunna genomföras, utan att man
nödgades lita till våldet. Hufvudstaden skulle under
sådana förhållanden sannolikt blifva skådeplatsen för
den afgörande striden. Det var derför af stor vigt,
att i spetsen för dess styrelse stod en kraftfull,
hänsynslös och de nya idéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
