- Project Runeberg -  Personhistorisk tidskrift / Femte årgången 1903 /
78

(1899-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska talande vapen på 1200- och 1300-talen, af L. Fr. Läffler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fins it stycke af en Liik-Steen wid Norre Chordören,
påå hwilken ståå thesse Orden Hic jacet Carolus
Batyr &c
, men om thenne Biskop hafwer warit ther
under begrafwen kan man icke förwisso weta,
ty Wapnet som hafwer ther på warit uthuggit,
är aldeles utplanat och af Fötterna bortnött.»
Rhyzelius i sin Episcoposcopia, I: 108, gissar,
att denna sten »blifvit fordom lagd öfwer thenne
Biskops graf i Högchoret». Om denna grafsten med dess
inskriftfragment – &c hos Spegel betyder troligen,
att lucka där vidtager – strax nedan. Af denne biskop
Karl finnas tvenne andra sigill, i hvilkas omskrift
han endast kallas Carolus. Biskopen finnes i dessa
sigill afbildad sittande på en stol och å det ena
sigillet af 1332 finnes därunder »hans slägtvapen,
en båt» (Hildebrand, Sv. Sig. 2: 176), medan å det
andra af 1307 på denna plats finnes ett bladornament;
biskopen föres af B. E. Hildebrand, a. a., som ej
anförer tillnamnet utan blott kallar honom Carl,
biskop i Linköping, till ätten »Båt».

Det nu anförda synes till fullo styrka, att den
ifrågavarande biskop Karl i Linköping haft tillnamnet
Baat (Bater), och då han tillhört en »mäktig släkt»
och sålunda varit frälseman samt i sitt vapen haft
en båt – de båda apostlarne i det af Spegel nämnda
signetet ha tydligen blifvit senare tillsatta för
att göra sigillet mer passande för en andlig –,
skulle här föreligga ett fall af »armes parlantes».

Emellertid bör det nämnas, att en nyare kritik synes
vilja bestrida tillnamnets äkthet. Cl. Annerstedt
säger i en not till det anförda stället ur Linköpings
biskopskrönika vid namnet Bather: »Sine dubio
scriptor hoc cognomen sumsit ex nomine »Batyr» in
quodam lapide sepulcrali eccles. Lincop. quem fama
tribuit Carolo (vide Spegel, Kyrkohist. II p. 204;
cfr tamen SS. I. i. p. 93 ad an. 1307.»

För min del kan jag icke finna Annerstedts förklaring
af Bather i biskopskrönikan rätt sannolik. Först må
anmärkas, att A. själf hänvisat på att tillnamnet
Baath »likväl» redan förekommer i den gamla
»chronologia» till 1473. Då denna är författad
endast omkring 135 år efter biskopens död, lärer väl
tillnamnet där få antagas bero på bevarad tradition.

Men nu är Linköpings biskopskrönika, som går till och
med 1520, författad omkring 50 år efter »chronologia»
till 1473. Hvarför skulle då icke traditionen kunna
ha bevarats ytterligare dessa 50 år? Man lefde ju
ännu i den katolska tiden med obruten tradition.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:13:07 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pht/1903/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free