- Project Runeberg -  Personhistorisk tidskrift / Femte årgången 1903 /
Personhistorisk litteratur: Damer och knektar, Minnen och anteckningar

(1899-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
51

Damer och knektar. Minnen och anteckningar af Birger Schöldström. Stockholm, Albert Bonnier, 1902. 4 + 248 sidor. 8:o.

Att innehållet af denna bok är personhistoriskt framgår redan af titeln, och att det i allmänhet befattar sig med episoder ur och med uppdagande af dunkla punkter i mer eller mindre kända personers lif finner man vid genomläsandet. Det mesta, om ej allt, har förut varit tryckt på spridda ställen. Någon utförligare anmälan erfordras icke. Endast några erinringar må här få plats.

Angående Ulla Winblad på slottsbal (s. 15 o. f.) må påpekas, att prof. O. Sylvan behandlat samma ämne först 1898 i raritetstryck, hvars innehåll 1901 af honom återgifvits i Från stångpiskans dagar. Härvid bör observeras till saken hörande, ironisk, notis i Dagligt Allehanda n:r 63 för d. 12 april 1768, hvilken notis föranledde kanslikoll, att den 13 anställa förhör (prot. tryckt) och göra ett tillkännagifvande i samma tidning n:r 65 för d. 14 april. -- Att Gjörvells porträtt, graveradt af Martin, kan anses återgifva den förstnämndes utseende betviflas. P. Krafft d. ä. målade 1793 G:s porträtt, och afbildningen deraf i Sandbergs Porträttgalleri är säkerligen pålitligare än gravyren. Originalmålningen fanns hos Segersteen i Linköping men torde nu vara i Norrköpings konstsamling. -- Hvad Thorilds maka hette (sid. 56-57) har flera gånger varit föremål för undersökning. Nikolaikyrkans i Greifswald vigselbok upplyser, att Gustafva Steglig vom (!) Kowsky d. 11 sept. 1797 blifvit vigd och att hennes föräldrar kallats Laurentius Steglig von Kowsky, predikant i Södermanland, och Britta Christina Steglig von
52
Kowsky, född Lidström. Att von här är ett falskt tillägg torde kunna antagas. Att fru Thorilds fader varit predikant skulle kunna förklaras så, att han varit huspredikant i någon adlig familj. I Tyskland finnas nu namnen Kowski och Steglich hvar för sig. Steilich och Steglig äro väl således förvrängningar af Steglich. -- Om Eva Loffman (s. 61 o. f.) finnes åtskilligt anfördt af E. Lagus i hans lefnadsteckning öfver Choræus framför valda dikter af denne, tryckta 1901. -- Sid. 101- 108 har förf. förgäfves försökt att utreda hvem författarinnan Ulrika Charlotta Falkman var eller rättare hvilka hennes föräldrar voro. Pä ett ställe i uppsatsen citeras en meddelare, som är oviss om huruvida modern varit gift med den löjtnant Falkman, som skulle varit hennes man, och fröken Falkman har iakttagit en mystisk tystnad rörande sina anhöriga. I Qvinnan inom svenska litteraturen (1873) uppgifves, antagligen efter hennes eget meddelande, att hon föddes i Södermanland 1795, och uti ifrågavarande uppsats säges, att modern hetat Maria Elisabet Govinius. Utbytes namnet Maria, som väl tillkommit af misstag, mot Margareta, så var hon andra dotter af kyrkoherden Sven Govinius i Kymene socken, Wiborgs län, och född d. 29 juni 1768 (Akiander, Wiborgs och Borgå stifts herdaminne, 1: 440). När hon afled är ej ännu bekant. Att hon blifvit gift uppgifves icke. Antagligen förblef hon ogift. Dotterns förbehållsamhet tyckes deri hafva sin orsak. Hvilken Falkman som afses är mindre lätt att bevisa, men med mycken sannolikhet kan antagas, att hans namn var Alexander, född d. 1 mars 1758, äfven han i Södermanland. Efter fem års akademiska studier, blef han 1775 volontär vid Södermanlands regemente, 1776 kadett vid artillerireg., fick 1782 fullmakt som underlöjtnant vid artilleriet på Gotland och afgick 1788 med truppen till Finland, der han 1789 konstituerades till kapten vid Karelska jägarekåren och vid ett par tillfällen deltog i kriget 1788 och 1789. Han blef 1794 kommendant på Dalarö och var det till 1824, då han troligen afled. Han var då sedan 1810 major i arméen. Hans lön var så klen, att han deröfver förde klagan, men nämner dervid ingenting om familj. (R. A. och Kr. A.) Man kan gissningsvis antaga, att han gjort hennes bekantskap i Finland och att hon kommit öfver till Sverige och vistats i Södermanland. Det är ock möjligt, att hon kommit dit i någon befattning, t. ex. hos den som antagligen var Alexanders fader, nemligen assessor Karl Adam Falkman, hvilken 1736 blef student i Lund, der han tillhörde Smålands nation, 1760 [1] gifte sig med Eleonora Rudebeck (då 22 år gammal) och var bosatt på Johannisnäs i Dunkers socken i Södermanland. Det med adelsvapen märkta silfver, som Ulrika Charlotta Falkman innehade, kunde ju vara kommet från familjen Rudebeck. Dessa anteckningar torde gifva anledning till
53
vidare forskning. -- Berättelsen om Gustaf Adolf Skyttes och hans medhjelpares sjöröfvarebragder meddelas utförligare af Sylvander i Kalmar slotts och stads historia, III: 630-641. -- I slutet af boken lemnas förteckning på svenska frivilliga i danska armén krigsåren 1848-50.

K. F. W-r.


[1] Om delta årtal är riktigt i ätten Rudebecks stamtafla, så hade Falkman varit gift förut, ty han hade en son, Joh. Daniel, som disputerade i Upsala 1769. Denne blef amiralitetsjustitiarie i Karlskrona och afled der d. 5 juni 1810 i sitt 59 år. Han var gift med Fredrika Lovisa Kilgren, som afled d. 6 juni 1805 nära 54 år gammal. Hedvig Charlotta Falkman, en syster till J. D. F., afled i sitt 35 år d. 28 mars 1789 i Trosa, der hennes andra broder Adam Fredrik, född 1753 (enligt uppgift till B. Schöldström), var borgmästare 1788-1802. Alexander var troligen den yngsta af syskonen.


The above contents can be inspected in scanned images:
51, 52, 53

Project Runeberg, Sat Dec 15 19:35:32 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pht/1903/1_12.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free