- Project Runeberg -  Personhistorisk tidskrift / Femte årgången 1903 /
Personhistorisk litteratur: Malmöslägten Falkman 1665-1900

(1899-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
53

Malmöslägten Falkman 1665-1900. Stockholm, Kongl. boktr. P. A. Norstedt & Söner, 1901. 78 + register 6 sidor + 37 pl. upptagande 110 porträtt och en utsikt. 8:o.

Bland våra numera många släktböcker är den ifrågavarande synnerligen framstående, såväl genom sin utstyrsel som genom textens gifvande innehåll. Detta senare har sin hufvudsakliga anledning deri att utgifvaren, grosshandlaren Carl Falkman, haft att tillgå sin faders, generaldirektören Ludvig Berkhan Falkmans under flera år sammanfattade, mycket utförliga, släkthistoria. Som detta arbete af den för sitt ihärdiga forskningsnit kända författaren dock tydligen varit afsedt att endast tjena hans närmaste anhöriga till upplysning, har det icke befunnits lämpligt att fullständigt aftrycka detsamma. Utgifvaren har derför meddelat tjenliga utdrag ur originalet och gjort tillägg för tiden efter 1886 och sålunda åstadkommit en lagom utförlig släktbok, hvars utgifvande är för honom hedrande.

Genom titelns lydelse har utg. velat varna mot inblandning i Malmösläkten af för denna främmande personer, hvilka i äldre och än mera i senare tider burit namnet Falkman. Denna begränsande varning har tillkommit derför, att såväl förf. som utgifvaren tydligen trott, att i Falkenberg boende kronofogden Johan Larssons barn antagit släktnamnet Falkman efter hemorten. Denna förmodan synes också ganska otvungen, då Johan Larsson icke namnes med något släktnamn utan blott betecknas som son af en som hetat Lars. Dylikt var dock den tiden och långt senare så vanligt, att Johan Larsson i det afseendet kunnat följa tidens sed. Det är ju möjligt att han icke tillhört någon förut befintlig släkt med namnet Falkman, utan att barnen verkligen först antagit detta namn, men då måtte flera också gjort så, hvilket framgår af det följande.

Före 1654 blef Margareta Larsdotter Falkman gift med frälseinspektoren och gästgifvaren Lars Svensson Frimolin, och i detta äktenskap föddes nämnde år i Ljungby, Kronobergs län, sonen Abraham, sedermera adlad Ljungfelt. Att hon kallas Larsdotter skulle kunna leda till den gissningen, att hon och Johan Larsson varit syskon, ty de lefde samtidigt. Familjenamnet Falkman förekom således före 1665; i sjelfva Falkenberg och vestra delen af Sverige både före och efter detta år. Lars Johansson Falkman, son af rådmannen i Falkenberg Johan Larsson, disputerade i Lund 1671, blef prest och dog 1679. Han var naturligtvis född före 1665 och fadern långt före 1650. Johan Svensson Falkman var borgmästare i Falkenberg och afled d. 14
54
jan. 1766 i sitt 54 år. En son af denne var troligen notarien Severin Falkman, antecknad som dopvittne i Göteborg 1774. Johan Henriksson Falkman, son af rådmannen Johan Larsson i Falkenberg, föddes derstädes 1756, blef der komminister och dog 1812. I samma stad fanns en handlande Sören (=Severin) H:son Falkman, gift med Augusta Maria Hök, som afled d. 26 juli 1809 i sitt 46 år. I Varberg afled d. 6 mars 1805 rådmansenkan Cecilia Lagerbohm, född Falkman, i sitt 91 år. Kristina Margareta Falkman blef gift med tullnären i Vestergötland Eskil Gyllenspets, född 1714. För öfrigt förekommer namnet från 1600-talet och framgent i Småland, Södermanland, Karlskrona, Stockholm och möjligen flerstädes. Utrymmet medger ej närmare anvisningar. Det vore märkligt om just detta namn skulle antagits i samma stad eller ort och på skilda orter utan att någon ursprunglig släktskap förefunnits. Emellertid bör anmärkas att namnet är tyskt. En Anna Rosalia Falkmann från Danzig blef gift med löjtnanten Gustaf Didrik Lilljestjelke, som var rysk krigsfånge 1709-22. Båda dessa makars födelsetid infaller naturligtvis på slutet af 1600-talet. I Berlin lefva flera med namnet Falkmann. Om den Johan Falkman, som d. 10 febr. 1686 i Wiborg underskrifvit en handling, tillhör svensk släkt är ej kändt, men han är i alla fall en representant för namnet på 1600-talet.

På sid. 7 säges att Lena (Helena) Falkman var gift med öfversten Correset. Det hade bort stå: med Jean de Corroset, som blef naturaliserad svensk adelsman 1688, var kommendant i Landskrona, och dog 1704.

Angående kyrkokamreraren Petter Falkman (sid. 7-8) meddelas ganska omständliga upplysningar i Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare, af Ennes, 1818 (I: 164-167). [1] I största korthet må derur anföras följande fakta. Falkman hade 1711 köpt Ramsjöholms sätesgård i Jönköpings län och ditflyttade s. å. från Skåne. Han afled 1720 efterlemnande enka, Elisabet Hambrea (f. 1669), som enligt mannens testamente blef egendomens egarinna. Hon trädde 1724 i nytt äktenskap med Ambern (Ambjörn) Beeth, som blifvit krigsfånge vid Poltava men 1722 hemkommit från Tobolsk och då erhållit titel af ryttmästare. Enligt inbördes testamente mellan makarna 1724 tillförsäkrades honom eganderätten till Ramsjöholm om hans maka aflede barnlös före honom, hvilket ock inträffade 1746. Han testamenterade 1748 egendomen under fideikommiss-villkor till sin broder, hofrättsrådet, sedermera vice presidenten i Göta hofrätt, Gudmund Adlerbeth. Beeth, slutligen betitlad major, dog 1751 på Ramsjöholm och begrofs i samma graf, som han vid eller i Svartorps kyrka bekostat för sig sjelf, sin aflidna maka och hennes förra man, till hvilkas minne han vid grafven lät uppsätta en stentafla med latinsk inskrift. Till grafvens underhåll anslog han 200 dlr smt. Nuvarande kyrkoherden i Svartorp, hr S. Henriks, har meddelat, att major Beeths och hans makas
55
porträtt i olja, ursprungligen uppsatta öfver ingången till grafven, funnits sönderfallna och i öfrigt i sämsta skick på vinden öfver sakristian, men att hr kyrkoherden låtit renovera och upphänga dem i kyrkan 1898, nemligen i den nya kyrkan som uppfördes 1869-70. När sedan gamla kyrkan refs flyttades likkistorna, om alla är ovisst, till ett nytt graf hus på kyrkogården. I graf husets östra gafvel är inmurad en stor marmortafla, på hvilken bland annat förekommer namnet Falkman. Den hederlige Beeth hade gjort åtskilliga föräringar till kyrkan och bland dessa en vacker silfverkanna med inskrift. Denna kanna finnes ej mera och de 200 dalrarna saknas ock.

Af det anförda visar sig, att ätten Adlerbeth stod i indirekt tacksamhetsskuld till ätten Falkman, och att Svartorps kyrkogård är en minnesplats för sistnämnda ätt.

Petter Falkmans äktenskap var barnlöst, men af Muntheslägten (1884, s. 117) finner man att brodern, kyrkoinspektoren Johan Falkman, hade en dotter Elisabet Helena, hvadan således (å sid. 8) förvexling egt rum. Uppgifterna i öfrigt om henne äro i båda släktböckerna lika.

Jakob Falkmans maka i första giftet kallas (sid. 8-9) Hjertru Grand, hvilket, enligt A. U. Isbergs uppgift i Bidrag etc. II b sid. 388, bör rättas till Gertrud Grund, bekant namn från 1600-talet ända till våra dagar. Namnet Grand har dock förekommit.

Beträffande Daniel Falkman (sid. 8) äro följande anteckningar i genealogiska samlingarna i Kongl. biblioteket upplysande och beriktigande. Karl Falkman, f. d. major vid karelska dragonerna, var gift med Maria Hästesko (som saknas på ättens stamtafla) och hade med henne sonen Daniel Johan Karlsson Falkman, som blef kapten vid lifdragonerna och gifte sig med Helena Svensdotter, dotter af rådmannen i Vestervik Sven Larsson. I detta äktenskap föddes Maria Magdalena Falkman, som blef gift med d. v. stadskaplanen i Göteborg, magister Magnus Chorin o. s. v. Häraf synes, att hennes fader förvexlats med stadsmajoren Falkman, hvars maka hette Maria von Wagner, död i Stockholm i april 1763, 60 år gammal. Hon var således yngre än Maria Magdalena Falkman. I Lunds stifts herdeminne, af Cavallin (I: 249) och i Biogr, lex., ny uppl. (III: 342) anföres om hennes fader detsamma som här ofvan. Såsom hennes födelseår uppgifva flera 1699, men i Inrikes tidningar 1787 annonserades, att enkeprostinnan Maria Magdalena Corin aflidit i Köpinge vid Kristianstad den 21 januari s. å. i sitt 96 år. Hon skulle således blifvit född 1691. Man kan antaga, att hennes farfader lefvat till 1650 och således tidigt representerat namnet Falkman.

För Anna Katarina Falkman (sid. 11) saknas dödstid, och hennes man, rådman A. Schartau säges hafva dött 1773. Enligt dödsannons afled hon d. 20 febr. 1771, hvilket öfverensstämmer med uppgift i förut åberopade arbete af A. U. Isberg s:or, sid. 216-17, der ock meddelas, att hennes man afled i början af oktober 1772. För Maria Elisabet Falkman, gift med J. W. Aspegren, (sid. 17) saknas ock dödstid. Hon afled på Skönadal vid Ystad d. 26 nov. 1803 vid 37 års ålder, enl. dödsannons i Inr. tidn. 1804 n:r 9.
56

Det hade varit önskligt, att det ofvan anförda kunnat tillgodogöras ifrågavarande släkthistoria. Deraf skulle dock icke följt någon rubbning i släktleden, men möjligen föranledts utredning angående Johan Larssons eventuella släktförbindelser med dem, som förut burit eller samtidigt buro namnet Falkman. Dervid skulle kanhända kunnat utrönas att Malmösläkten Falkman utgör blott en gren af en släkt med detta namn.

K. F. W-r.


[1] Om P. Falkman lemnas biografiska uppgifter i Bidrag till Malmö stads historia af A. U. Isberg s:or, II b, Malmö 1900, sid. 360. Der säges, att Amb. Beeth blef adlad, hvilket är misstag.


The above contents can be inspected in scanned images:
53, 54, 55, 56

Project Runeberg, Sat Dec 15 19:35:32 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pht/1903/1_13.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free