Personhistorisk tidskrift / Sjätte årgången 1904 / 77 (1899-1908) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolinen Georg Plating-Gyllenboga, af W. P.-G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anhållandes ödmjukeligen att detta till min säkerhet
måtte i protokollet infördt blifva.»

S. å. eller 1723 trädde han i äktenskap med den
23-åriga Katarina Juliana von Post (n:r 687),
dotter af den vid Poltava stupade vapenbrodern,
öfverstelöjtnanten Arendt Fredrik von Post, och
hans efterlefvande maka Märta Beata Rosenstjerna
(n:r 172). Hon var tillika Plantings kusins dotter,
enär öfverstelöjtnant von Posts moder äfven hette
Schildt. Bröllopet hölls enligt hans egen anteckning
om detsamma den 23 juni 1723 kl. 4 e. m. på godset
Löfsätra 1 1/2 mil från Stockholm och gjordes af
brudens farbroder generalmajoren Wilhelm Mauritz von
Post och hans maka Edla Kristina Rosenstjerna.

Äktenskapet välsignades med nio barn, af hvilka
emellertid fyra dogo helt späda.


Namnteckning 1732.

Med åren började dock smärtorna till följd af de
erhållna blessyrerna göra den tappre karolinen
allt mindre tjänstbar, hvarför han redan nio år
efter hemkomsten måste begära sitt afsked. Det är
med synnerligen berömmande ordalag, som dåvarande
chefen för Upplands regemente Otto Magnus Wolffeldt
till konungen öfversänder denna hans anhållan. I sin
skrifvelse af den 13 april 1732 säger sålunda denne
bl. a., att som öfverstelöjtnant Planting »ej allenast
uthärdadt det förflutna blodiga kriget, hvaruti han
visat all den trohet, tapperhet och skicklighet,
som en rättskaffens hurtig officerare väl anstått,
och honom mycken kunglig nåd samt särdeles beröm och
gunstig åtanka hos dess förmän hafver förvärfvat,
jämväl uti aktioner och drabbningar fått åtskilliga
svåra blessyrer, hvilka nu vid den annalkande åldern
all mer och mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>