Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. v. D. Grefve Hans Henrik von Essen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
densamma vara sin konung följaktig, och det var vid hans
sida Gustaf träffades af det dödande skottet. Essen
blef nu den, som fick mottaga den sårade i sina armar
och ägna honom den första vården. Det var äfven han,
som sedermera, när faran för en olycklig utgång
syntes öfverhängande, på eget bevåg till konungens
dödsbädd kallade dennes forne, numera i onåd fallne
lifmedikus Dahlberg, hvilken dock lika litet som de
öfriga förut anlitade läkarne förmådde kvarhålla den
flyende lifsgnistan.
Sedan efter Gustaf III:s död inom kort denne konungs
vänner och förtrogna aflägsnats från såväl inflytande
som äreställen, förblef dock Essen, härvidlag snart
sagdt ensam bland gustavianerna, fortfarande i
besittning af de styrandes bevågenhet. En orsak
härtill var väl den aktning, som han alltid
vetat bevara äfven hos den nu fallna regimens
motståndare, en annan än mer verkande var säkerligen
ungdomsvänskapen med den numera allsmäktige
favoriten hos regenten, G. A. Reuterholm. Redan i
juni 1792 utnämndes han sålunda till öfverste för
Lätta dragonerna. Samma år insattes han äfven i en
kommitté, som hade till uppgift att söka inskränka
ackordsväsendet i armén. Utmärkelserna följde nu tätt
på hvarandra. 1794 blef han serafimerriddare, följande
år erhöll han öfverinseendet öfver stuterierna i
riket samt upphöjdes till generalmajor och i slutet
af året till öfverståthållare.
Denna sista befattning skall han, oerfaren som han
var i alla förvaltningsärenden, icke utan stora
betänkligheter hafva mottagit. Men man önskade nu
på denna plats hafva en man, som åtnjöt allmänhetens
aktning och förtroende, och Essen nära nog tvangs att
åtaga sig densamma. Han fick emellertid härvidlag
själf bestämma sina villkor, och det var på hans
yrkande, som öfverstäthållaren nu återfick hela den
befogenhet, han ägt före 1791, då en ny instruktion
medfört vissa inskränkningar i densamma, särskildt
beträffande befälsrätten öfver den väpnade styrkan
i hufvudstaden.
Bland de angelägenheter, som till en början
företrädesvis synas hafva ådragit sig den nya
öfverståthällarens uppmärksamhet, var den om
tiggeriets hämmande i hufvudstaden och den därmed
nära sammanhängande om en utvidgning af arbetshusen
därstädes, vid hvilka frågors behandling han som
alltid lade i dagen en sant human uppfattning. Ett
annat ärende, som genom hans verksamma bedrifvande nu
omsider nådde sitt lyckliga slut, var uppresandet af
Gustaf II Adolfs sedan flera är tillbaka redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
