Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. v. D. Grefve Hans Henrik von Essen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färdiggjutna bildstod. Äfven arbetet å Gustaf III:s
minnesvård, som afstannat, pådrefs nu, så ock
arbetena å Logårdsterassen samt å Haga efter ny
uppgjorda planer. Ett nytt brandreglemente utfärdades
äfven, liksom ock den första instruktionen gafs för
Stockholms stadsläkare, vid denna tid bestående
af »stadsphysicus och stadschirurgus jämte en
medhjälpare».
Vid bedömande af Essens verksamhet som
öfverståthållare bör äfven tagas i betraktande, att
han under en tid, då den politiska misstänksamheten
liksom låg i luften, då spioneriet i hög grad
florerade och af de makthafvande uppmuntrades,
långt ifrån att härvidlag gå vederbörande till
mötes, tvärtom synes varit angelägen att göra
det rapporterande rörande den allmänna opinionen
i hufvudstaden, som ansågs tillhöra hans ämbete,
så oskyldigt som möjligt. Såväl här som i alla andra
betydelsefulla ämbeten, som under hans långvariga bana
åt honom uppdrogos, förblef han alltid den stolte,
noble riddersmannen utan fruktan och utan tadel.
Att han i trots af denna så tydligt ådagalagda,
hans hela väsen bestämmande manliga själfständighet
likväl förstått att bibehålla den på en gäng rädda
och despotiska regeringens ynnest framgår däraf,
att han i juni 1796 erhöll den höga värdigheten af
en af rikets herrar, äfvensom däraf att han var en
af dem, hvilka fingo åtfölja den unge konungen och
hans förmyndare på den resa till Petersburg, som var
afsedd att knyta ett fast och varaktigt band emellan
nordens tvenne mäktigaste stater och som erhöll
ett så snöpligt slut. En traktat blef likväl vid
detta tillfälle emellan de båda makterna afsluten,
den Essen å Sveriges vägnar fick underteckna.
Sedan Gustaf IV Adolf som fullmyndig konung själf
tillträdt regeringen, synes det icke hafva dröjt
länge, innan Essens stolthet och rättskänsla af
någon anledning kommit i strid med motsvarande
egenskaper hos den unge monarken. En konflikt
uppstod sålunda dem emellan, som ledde till, att den
förre begärde och i maj 1797 erhöll afsked från sin
öfverståthållarebefattning. Det var första gången en
innehafvare af detta höga ämbete själfmant nedlade
detsamma, men denna i Stockholms historia hittills
enastående tilldragelse kan icke vara annat än
hedrande för Essen, hvilken här som alltid visade,
att makt och äreställen för honom betydde föga i
jämförelse med ett noggrant uppfyllande af hederns
och pliktens bud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
