Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
figurliga uttryckssätten ej »tilltala förståndet, utan
känslan och fantasien» betonas på samma gång (Stillära s.
31). De sägas kunna vara hinderliga för
framställningens »klarhet och sakinnehåll», och böra med
urskillning användas, »Så kunna i naturskildringar,
karaktersteckningar, berättelser och tal figurliga talesätt
ofta medföra god verkan, hvaremot i bevisande eller
undersökande uppsatser deras bruk är vida mera
begränsadt, och i rent vetenskapliga alls icke bör i fråga
komma».
Då jag här, i enlighet med mitt arbetes plan,
skall betrakta de poetiska figurerna från deras
teoretiska sida, ärnar jag ingalunda därvid bestrida, att de
stå i känslans tjenst; icke heller att deras teoretiska
arbete i första rummet sker i fantasiens tjenst; men
jag vill därjämte se till, om det icke äfven står i
förståndets, den logiska förmågans tjänst. Att så är
förhållandet, blir redan mera sannolikt, om vi göra
oss litet närmare reda för fantasiens uppgift.
Emedan fantasiens särmärke är att vara
produktiv, ej blott reproduktiv, emedan den är i stånd att
skapa något nytt, ej varseblifvet och verkligt, har man
länge förbisett den roll den spelar vid uppfattningen
af det verkliga. Denna är, såsom den nyare
psykologien mer och mer konstaterat, betydlig. Först och
främst medverkar fantasien vid de öfriga teoretiska
akterna, vid varseblifning och erinring, vid
begreppsbildning och slutledning. Men enligt min tro kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
