Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fantasien, äfven när den uppträder i eget ärende och
skenbart skapar något overkligt, ytterst vara riktad på
verkligheten. Den konstnärliga fantasien är det alltid.
Den aflägsnar sig från verkligheten för att få
öfverblick öfver den. Jules Verne’s fantasi begagnar sina
vingar till att fara jorden rundt, till att beskåda hafvet
och rymderna. Månne icke diktningen gör just så?
För öfrigt bör det påpekas, att ordet fantasi
vanligen brukar användas i en betydelse som är
vidare än den af produktiv inbillning. Den som
hänger sig åt sina minnen och låter dessa skrida förbi
sin inre syn, säges låta sin fantasi spela. Hvad jag
har kallat intuitivt eller syntetiskt minne, kallas
vanligen fantasi. Detta är ett språkbruk, som i dagligt
tal kanske ej är så lätt att afstå från, ehuru det i
vetenskapligt språk ej är lämpligt. I hvarje fall måste
fantasien, i den mån den sammanfaller med minnet,
sägas vara liksom detta riktadt på verkligheten.
I såväl minnet, i synnerhet det syntetiska, som i
fantasien ingår ett moment, som kanske ej alla
reflektera på. Till reproduktionen och associationen
kommer ett sammanfattande, ett sammangripande, hvari
ligger gruppering och ordnande, en comprehension;
en akt, som för öfrigt inträder redan vid
sinnesåskådningen (jfr ofvan). Jag åsyftar här, så vidt jag
förstår, alldeles detsamma som Wundt kallar för
apperceptiv förbindelse i motsats till blott associativ.
(Grundriss der Psychologie3 8. 16 o. 17).
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
