Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprungligen en fysisk betydelse; t. ex. begripa,
bemöta ett påstående, föreställa sig o. s. v. Strängt
taget äro alla dessa uttryck bildliga, metaforiska, ehuru
bilden är afbleknad. Metaforen är på detta område
det enda uttrycksmedlet. Dock böra vi göra en
skillnad mellan olika grader af bildlighet. Så kan
uttrycket »bemöta ett påstående» omskrifvas till mera
åskådliga och lifliga bilder, så att däraf blir en scen, där
den ene, ehuru med andliga vapen, kämpar mot den
andre, och till sist »rycker fram med sitt grofva artilleri»,
eller hur man må uttrycka det. Att filosofien är
»underordnad» teologien är en bild, liksom om den säges
vara »teologiens piga»; men endast det senare
uttrycket skulle efter vanligt språkbruk kallas bildligt.
Det är lämpligt, tror jag, att här göra en skillnad
mellan grundmetaforer och egentliga bilder. Om
ett bildligt uttryck för något andligt reduceras till den
mest bildlösa form, återstår grundmetaforen. Begripa
är en sådan.
Denna skillnad blir af någon vikt, om man vill
utreda det logiska tänkandets förhållande till bilden.
Filosofien, som måste söka bringa våra föreställningar
om det psykiska till en logisk form, kommer
nödvändigt till frågan, i hvad mån denna form är
förenlig med bildlighet, en fråga, som blifvit föremål för
behandling i en särskild skrift af Rudolf Eucken: »Ueber
Bilder und Gleichnisse in der Philosophie» (1880).
Till denna skrift skall jag foga några anmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
