Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själsverksamheten själf, måste tillbakavisa båda bilderna. »Seine
eigene Ueberzeugung aber in einem Gleichnisse auch
nur annahend darzustellen, darauf müsste er
verzichten, denn die wahre Urspränglichkeit kann
ebensowenig durch sinnliche Analogieen veranschaulicht werden,
als es die Freiheit vermag».
Här böra vi först fråga oss, om grundmetaforen
någonsin är umbärlig, och därefter, om
grundmetaforens mera fylliga förbildligande kan eller till och
med bör undvikas.
Det är min öfvertygelse, att grundmetaforen är
oumbärlig icke blott för tankemeddelandet utan äfven
för tänkandet. De mest abstrakta ord vi kunna
använda för att uttrycka en tanke, innebära dock ett
sinnligt schema, något slags linje- eller punktrelation.
Den som vill ge akt på sig själf, när han tänker ordet:
motsats, skall finna, att han föreställer sig ett som
möter ett annat. Men de hvarandra mötande leden
behöfva icke ha den konkreta formen af två
motståndare, som stå emot hvarandra, eller två
kontrastfärger, som ligga bredvid hvarandra; man blott
föreställer sig, att det i en punkt någonstädes finns en
spänning liksom af två krafter; schemat har hvarken
form eller skugga, men det finns där dock. Om
begreppen enhet och mångfald gäller detsamma. Och
detsamma gäller, om vi säga, att något är
motsägelselöst eller saknar mångfald. Då begagna vi ett
schema med tillägg, att detta skall negeras. Ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
