- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
91

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han var fredad för den större och farligare isen. Ett
litet berg af sådan upptornad is nalkades i riktning
mot Magdalena och skulle med all visshet tagit henne
med sig, men lyckligtvis hade floden ännu ej stigit
till sin högsta höjd, och det strandade på hennes
babords ankare, som låg 8 famnar djupt. Med den stigande
floden blef istornet snart åter flott, och sedan
Magdalena fått sin kabel fast i briggen Jaen Mayen, som
redan låg förtöjd, halade hon sig upp mot land; ankaret
hifvades, som ansetts så godt som förloradt, en akterända
fastgjordes med isdragg i land, och med sitt ena ankare
på 15 famnars uppgående grund lade hon sig på 4
famnars vatten mellan två stora grundisar. På detta sätt
lågo båda fartygen i en hamn, bildad af sådana på grund
stående block, hvilka skyddade dem för den drifvande
skruf-isen och de flata, omkring 12 fot tjocka ispallarne,
hvilka endast med 4 fot lågo öfver vattenbrynet. Alltmer
fylldes fjorden, och innan aftonen voro vi bokstafligen
fjettrade af is. Vi kunde numera knappt med båt komma i
land eller från det ena fartyget till det andra, och det
såg ut som vi ej så snart skulle slippa härifrån. Från
vår ankarplats, så långt ögat i norr och nordost kunde
nå, höjde sig dessa ismassor i en vild oordning af
kantiga block, spetsar och snökullar, trotsande hvarje försök
att framtränga öfver dem. Isen hade förvandlat allt,
hvad af behag och vänlighet naturen här kan erbjuda,
i kall och obeveklig hårdhet, och hade vi ej denna dag
skrifvit den 13 Juni, hade vi snarare kommit att tänka
på förberedelserna till en öfvervintring än på
exkursioner och sommararbeten.

Vår sysselsättning på hafvet blef nu i hög grad
begränsad. Ebb och flod förmådde väl stundom ändra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free