Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessutom uppträdde nu Danmark med tre örlogsskepp och
fordrade, såsom innehafvare af Grönland, hvartill man
ansåg Spetsbergen höra, tribut af engelsmännen. Mot
danskarnes anspråk uppställde engelsmännen sitt vanliga
argument, att deras landsman Willoughby upptäckt landet.
Dessa tvistigheter ledde icke till något annat resultat,
än att danskarne beslöto att sjelfva börja drifva
hvalfångst vid Spetsbergen.
Efter det engelsmännen med en flotta af åtta fartyg
gjort god fångst år 1616, men holländarne dålig med
blott fyra fartyg, kommo de förre tillbaka följande
året ännu starkare, eller med fjorton fartyg, och gjorde
en ypperlig fångst af 150 hvalar eller 1800 à 1900 tons
späck, förutom en mängd deraf, som de måste lemna
qvar i brist på utrymme. Edge, som hade befälet öfver
flottan, tillät sig likväl nu åter våldsamheter emot ett
holländskt fartyg, som ej aflägsnat sig på hans
uppmaning, och den gamla afunden uppblossade på nytt. Då
dertill kom, att ett patent, utfärdadt år 1618 af konung
Jacob i England, enligt hvilket engelsmän, skottar och
holländare fingo lika rätt till hvalfångsten, icke blef hållet,
blefvo de senare ännu mera uppretade, sände en flotta
af tjugotre fartyg till Spetsbergen, stängde alla hamnar
och hindrade genom utsända båtar engelsmännen att jaga.
Slutligen anföllo fem holländska fartyg tre engelska i en
hamn på Forelandet, sköto sönder deras tacklingar, dödade
en del af besättningarne, borttogo kanoner och
ammunition, brände deras tunnor och togo ett fartyg som pris,
hvilket de dock vid hemkomsten gåfvo tillbaka. Detta blef
slutet på stridigheterna. Regeringarne lade sig emellan,
och man beslöt att dela hamnarne, hvilka alla i det
närmaste voro lika goda för jagten. År 1619 skedde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
