Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delningen, hvarvid engelsmännen fingo icke allenast välja
först, utan äfven taga flera hamnar än de andra. De
togo Bell Sound, Safe Haven i Ice Sound och Horn
Sound, samt Magdalena Bay. Efter engelsmännen fingo
andra fångstidkande nationer, hvar och en i sin ordning,
välja: holländare, danskar, hamburgare och sist biscayerne.
Holländarne slogo sig ned vid Amsterdam Eiland,
danskarne togo station i Kobbe Bay på Dansk-ön, och
Hamburgarne, som något år efter danskarne utsändt sitt
första fångstfartyg, valde den lilla Hamburger Bay.
Spaniorer och fransmän, oaktadt de varit bland de första,
som drifvit hvalfångst vid Spetsbergen, fingo nöja sig
med hamnar vid nordkusten, hvarom namnet Biscayers
Hoek ännu i dag erinrar.
Hädanefter blef det i allmänhet fredligt och stilla.
Några afbrott i detta tillstånd förekommo väl, men
dessa förorsakades af krig i andra delar af verlden,
icke af någon afundsjuka om vinsten af hvalfångsten.
För att afvakta vind, eller i händelse af olycka, fingo
fartyg löpa in i främmande hamnar, blott ingen jagt
bedrefs under deras vistelse der. Regeringarne i de
stater, derifrån fånostfartyg gingo ut, täflade nu att med
belöningar uppmuntra företagen, och endast mellan de
enskilda bolagen i de länder, der flera funnos, öfvergick
täflan till afundsjuka och intriger, hvilka likväl sällan
fortsattes utom landet. Omätlig var ock den inkomst,
som kunde skördas, om allt ordnades och gick väl; men
stora voro de förluster, som drabbade ett illa förberedt
eller dåligt uträttadt företag. Den, som i grund vill
lära känna hvalfångsten och dess historia, hänvisa vi till
Scoresbys berömda arbete, hvilket hufvudsakligen ligger
till grund för det följande, der vi vilja framställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
