Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen för att samla alger. Inga sådana kunde dock anträffas. Vid
utfärden tredje dagen medföljde den i expeditionen deltagande algologen.
Bugten genomkorsades nu i alla riktningar, draggningar företogos på
större och mindre djup, men öfverallt blef resultatet samma
nedslående som under de föregående dagarne. Lera, sand, ett och annat
djur och på sin höjd någon buske af den på Spetsbergen allmänna
Desmarestia aculeata medföljde skrapan. Omsider varsnades vid ena
kanten af en här utmynnande, storartad glacier åtskilliga klippblock,
bildande ett slags sidomorän. Under förmodan att dylika skulle finnas
äfven utanför strandbrädden, utkastades bottenskrapan här på ett djup,
vexlande mellan 7 och 10 famnar. Härvid visade sig, att från stranden
sträckte sig utåt en smal stenbänk, af omkring hundra fots längd,
hvilken egde en algrikedom, som, att döma af de stora massor alger,
som skrapan upprepade gånger vid upptagandet innehöll, måste hafva
varit högst betydlig. Utanför och på ömse sidor om banken var
bottnen af samma beskaffenhet som i hela den öfriga förut undersökta
delen af bugten, d. v. s. bildad af sand och lera, och här saknades alger.
Det är ej endast den del af hafsbottnen, som ligger mellan linien för
högsta och lägsta vattenståndet, som på Spetsbergen eger en för
uppkomsten af en rik algvegetation mindre gynsam beskaffenhet; lösa
sand- och lerlager med fattig eller ingen vegetation bilda äfven
bottnens yta på större djup och intaga äfven här en betydlig sträcka, i
storlek vida öfvergående den, som utgör goda algtrakter, d. v. s. ställen,
der den fasta berghällen ligger blottad under vattnet eller bottnen
är betäckt af större och mindre stenar och klippblock.
Om, såsom vi sökt visa, den spetsbergska hafsvegetationen också
måste anses vara i allmänhet fattig, eger den dock en karakter, som
från de på alger fattiga trakterna i ej obetydlig grad förtager intrycket
af armod och åt de platser, som måste erkännas ega en rik algvegetation,
förlänar prägeln af en ofantlig rikedom — det är vegetationens
utomordentliga yppighet eller med andra ord algernas storväxthet.
Visserligen påträffa vi i den svenska och norska skärgården alger,
särskildt bland Laminarieernas familj, af rätt betydliga dimensioner, men
äfven dessa förefalla dock helt obetydliga, då de sättas vid sidan af
de närbeslägtade former, hvilka bebo det haf, som sköljer de högarktiska
ländernas kuster. Denna yppigare utveckling röjer sig i synnerhet
hos arter af slägtena Laminaria och Alaria, och, då det är just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
