Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 38 —
Den symboliska tolkningen af denna och liknande
företeelser bär oftast i sig själf, såsom Lang anmärker,
prägel af att vara en blott »jeux d’esprit». Så med
Wiede-manns förklaring, att dyrkan af djurindivider vuxit fram
ur Egypternas religiösa behof att ha guden så nära sig,
att deras böner alltid kunna nå honomFrågan är
naturligtvis den, hur ett djur kom att bli en gudomens
representant. Att det berodde på hänsyn till konungen, som
också representerade ett gudomligt väsen, hvarför man
ville undvika den meningsskiljaktighet, som kunde uppstå,
om ytterligare en människa utrustades med denna förmån,
och å andra sidan därpå, att djuren läto dressera sig till
att afgifva det svar på förfrågningar och de tecken,
prästerna önskade2, för denna teori kan intet stöd påvisas i
den egyptiska religionen själf, och den ger egentligen
icke heller den minsta förklaring. Den är på sin höjd en
tankelek.
Ännu svårare och ännu mer omtvistad är frågan om
totemismens förekomst hos indogermanerna. Man har
som spår af totemism velat fatta de djur, som voro
helgade åt de olika olympiska gudarna, äfvensom de
djurnamn, åtskilliga grekiska präster och prästinnor buro3.
Äfven om ett namn sådant som lykaios, hvilket än
förekommer själfständigt4, än som epitet åt exempelvis
Zevs, Apollo, Pan och Artemis, skulle kunna härledas af
stammen lyk med betydelsen ljus och alltså åsyfta en
ljusgud5, så ha i hvarje fall grekerna själfva fattat
detsamma i betydelsen af varg. Den arkaistiska prägel, Zevs
lykaios kult hade i Arkadien0, jämte den stora roll,
djurmyterna spela i den grekiska religionen och mytologien,
göra det sannolikt, att vi här icke ha att göra med en
skapelse af folketymologien. Försök ha ju äfven gjorts
1 Wiedemann o. a. a., 91.
2 Wiedemann o. a. a., 93.
3 Lehmann, Hedensk monoteisme, 12.
4 ex. Corpus Inscript. Graec. 7537, 7625, 8440 b.
5 Usener, Götternamen, 199. Max Muller, Contributions to the
science of Mythology II, 187.
9 Immerwahr, Kulte und Mythe Arcadiens, 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
