Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
sådana fa.ll kunna inträffa i naturen, äro de ej
vanliga., och blandningen kan ej sträcka sig längre
än till gränsgebietet mellan ett par öfver eller
bredvid hvarandra framstrykande luftströmmar.
Den hufvudsakliga anledningen till vattenångas
kondensering i naturen och den enda, som är
värd att tala om, när det är fråga örn större
nederbördsmängder, är den afkylning, som blir en
följd af hennes utvidgning, hvilken i sin ordning är
så godt som uteslutande beroende af hennes stigning
mot höjden, denna må nu vara orsakad af uppvärmning
vid marken, af att vinden blåser mot ett berg, eller
däraf att luften suges in i en cyklon.
Inverkan på nederbördsförhållandena af luftens
rörelse i vertikal led.
Från värmeläran är det kändt, att en gasmassa, som
komprimeras, utan att värme till- eller bortföres,
blir uppvärmd, och att tvärtom en gasmassa, som får
tillfälle att utvidga sig utan värme-tillförsel, blir
afkyld. Vid en luftmassas förflyttning i vertikal
led blir hon utsatt för sådana tryckändringar: när
hon sänker sig, kommer hon under allt starkare tryck
och uppvärmes; när hon af någon anledning höjer
sig, minskas ju, enligt hvad vi sett, det tryck,
för hvilket hon är utsatt, med en millimeter för
ungefär hvar tionde meter att börja med och sedan
litet långsammare. Torr luft afkyles en grad, om hon
kommer under 10 millimeter lägre tryck, och detta
blir händelsen vid en stigning af ungefär 100 meter.
Låt oss i tankarna följa en luftmassa, som innehåller
vattenånga och af någon anledning stiger till mycket
stor höjd, för att se till, hvad som sker under de
olika skedena vid denna stigning. Antaga vi, att
lufttrycket är 760 mm, kommer luftens temperatur att
börja med, under första perioden, att sjunka med en
grad, eller strängt taget med O ,98, för hvar hundrade
meters stigning, tills daggpunkten nås, hvarefter
under den andra perioden undan för undan vattenånga
utfaller och bildar moln, som bestå af vattendroppar,
om temperaturen är öfver noll. Men vid vattenångas
kondensering frigöres värme, icke mindre än omkring
(>00 kilogramkalorier för hvarje kilogram vatten,
som utfaller i närheten af noll grader, och denna
värmeutveckling motverkar den temperatursänkning, som
är en följd af luftens stigning, hvarför luften under
denna period afkyles vida långsammare än under den
första. Huru stor temperatursänkningen vid 100 meters
stigning nu blir, beror naturligtvis på, huru mycket
vattenånga som härvid utfälles. Ur luft, som är mät-
Pointlär Meteorologi.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
