Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
lerna gärna underkasta sig stora olTer, om de
tro, att hagelovädren därigenom minskas. Och
det tro de tydligen, eftersom hagelskjut-ningen
så hastigt nthredt sig. En vetenskaplig pröfning
anställdes från meleorologernas sida 1902 och gaf
det nedslående resultat, att rökringarne ej nå upp
till så stor höjd, där de farliga molnen finnas,
och att hagelskjutningens verkan torde vara ingen
eller i allt fall mycket prohlematisk.
Hos oss vore det ingen anledning att anordna
hagelskjutning, äfven om den vore effektiv, ly
dels äro hageloväder här sällsynta, dels äro våra
kulturväxter hvarken så ömtåliga eller på långa vägar
så dyrbara som vinet. I mellersta Sverige förstör
haglet i medeltal för år O öre pr 100 kronors värde
af gröda, i södra Sverige och Jut-land (S öre,
i Schleswig 40 öre, i Berlin 05 öre och i södra
Tyskland 2 kr. - allt pr 100 kr. Landthrukarne kunna
nog intet göra för att afvärja hagelskadorna: för att
ski/dda sig för den ekonomiska förlust, de orsaka,
ha de intet annat medel än hagelskadeförsäkring. Sådan
försäkring förekommer visserligen äfven i vårt land,
men endast i ringa omfattning. Hela försäkringssumman
i landet rör sig omkring en 40 millioner kronor,
medan den t. ex. i Bayern uppgår till 3,000 millioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
