Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
POPULÄR RADIO 80
För styrlikspänningen på gallret Gi gäller alltså
Vst=Vg1+ Dg2 Vg2 + Da Va f11)
Skyddsgallret har sålunda tvenne viktiga funktioner: den
ena att skydda katoden från anodväxelspänningen, den
andra att säkra en tillräckligt stor anodström. Tydligen
kunna vi öka rörets förstärkningsfaktor a = 1/D så långt,
att den sista termen ovan blir försumbar och successivt
kompensera detta genom att göra termen Dg-, vg, allt större,
så att anodlikströmmen bibehåller sitt värde. Sett ur en
annan synpunkt kunna vi säga, att närvaron av ett
skärmande galler gör, att för kompensering av en viss
galler-spänningsändring fordras en oerhört stor
anodspännings-ändring vid konstant anodström. Enligt definitionen
1 /£«)
ü \dvg/ia = konst,
blir sålunda förstärkningsfaktorn synnerligen stor vid rör
av skyddsgallertyp.
Vanligen är ju gallret G2 »jordat» ur
växelströmssynpunkt. Om vi därför genom differentiering undersöka
sambanden mellan ändringar hos de i formel (11) ingående
storheterna, få vi
dvst = dvg1 + 0 + Da dva
eller om sista termen försummas och ändringen hos
vilo-potentialen härrör från en påtryckt växelspänning med
amplituden Vgl:
Vst mom.~Vgl sin Wt (12)
Enligt denna formel är skyddsgallerrörets anodåterverkan
praktiskt taget eliminerad. Av likheten V8t=Vgl
(effektivvärden) följer också, att skyddsgallerrörets dynamiska
branthet ej skiljer sig avsevärt från den statiska, i det
la
Sa—
v.
la _„
:Vst
Nu kan man i verkligheten ej utnyttja den ovan
behandlade tetroden som slutrör, enär sekundäremission inträder
från anoden till skyddsgallret, varigenom ia va
-kurvorna få en kraftig sänka, som avsevärt inkräktar på
arbetsområdet. Först i och med att man gick över till rör
av pentodtyp genom att införa »bromsgallret» G3, fig. 5 c
> (felaktigt benämnt fånggaller), fick flergallerröret någon
betydelse som slutrör. Bromsgallret bromsar upp
sekundärelektronerna och förhindrar uppkomsten av sänkan i
iava-kurvan, varvid arbetsområdet utökas, så att stora
spänningsvariationer kunna tillåtas. ( Vid det moderna
»strålröret», fig. 5 d, åstadkommes detta utan hjälp av
något bromsgaller.)
Pentoden kan sägas vara än fördelaktigare än tetroden
i vad som avser anodåterverkans eliminering. I princip
arbeta rören fullt analogt i berörda avseende. — I detta
sammanhang är någon utförlig behandling av pentoden
ej motiverad.
II. Inre återkoppling.
6. Grundläggande ekvationer.
Fig. 6 visar ekvivalentschemat för ett rör med oändligt
stort inre gallermotstånd, belastat i anodkretsen med en
impedans Zb. Ekvivalentschemat är fullständigt, i det
elektrodkapaeiteterna Cgk, Cga och Cak inritats. Med de
i schemat antagna strömriktningarna gäller sambandet
Ig = Igk + Iga
eller
Ig=j«Cgk Vg+j«Cg. (Vg Va)
Dividera vi ekvationen med Vg och införa
galleradmit-tansen Yg samt komplexa förstärkningen Fkomplex——
Va/Vg, erhålles
Ig
Yg = -S —jtø (Cgk + Cga + Cga Fkomplex)
Vf?
(13)
Fig. 5. Vid a visas kopplingen för ett dubbelgallerrör, som i detta sammanhang saknar större intresse. Fig. b visar Shottkys tetrod
med eliminerad anodåterverkan. Skyddsgallret Gt är här ej utformat som skärmgaller. Detta rör blev först användbart som slutrör,
sedan bromsgallret G:, fig. c, införts till förhindrande av sekundäremission. Röret övergick härmed till en pentod. Den senaste
utvecklingen på det rörtekniska området har medfört en skenbar återgång till tetroden, i det »strålröret», fig. d, saknar egentligt
bromsgaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
