Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NITTONDE KAPITLET. Festen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Om du lutar så där på brickan», hviskade han,
»så lägger du hela innehållet för fötterna på
gubben Örnklo, och det är väl ändå inte meningen.»
Gamle baron Örnklo satte på sig pince-nez’en,
klappade Magda på hufvudet och tog en kaka, men
lade den åter tillbaka. Den tycktes ej ha vunnit hans
bevågenhet.
»Det är mandel i den där sorten», upplyste Magda,
som kände hans smak, och nickade mot en hög
småbröd, hvilken tycktes ha fallit de flesta i smaken, ty
den var mindre än de andra.
»Hm, jaså — jaha —» och gubben garnerade
tefatet med sina älsklingskakor. Magda såg helt
ängslig ut, men vågade ej göra några invändningar.
»Stort folk har det i alla fall bra», tänkte hon, då
hon gick vidare, »de kunna förse sig med hur mycket
de vilja af det de tycka om, men vi barn få alltid
förmaningar att helst inte ta något alls af de sorter,
som det finns litet af, om vi också tycka aldrig så
mycket om dem.»
När turen kom till kantor Levin bockade han sig
artigt men stelt som vanligt.
»Å för all del, för all del, inte skall Magda göra
sig så stort besvär», sade han medan blicken for
öfver brickan och stannade vid mandelkakorna, för
hvilka äfven han hyste förkärlek. Fortfarande
bugande tog han ett par af dem, men då kunde Magda
ej tiga längre. Oron att hon och kusinerna ej skulle
få smaka de ’finaste’ kakorna blef henne för stark.
»Behagar inte kantorn hellre några andra kakor?»
frågade hon artigt, men ängsligt. »De där äro
utmärkt goda», och hon nickade mot en hög kringlor,
som var nästan orörd.
Kantorn rodnade, såg förlägen ut och släppte
mandelkakorna så hastigt som han brännt sig på
dem samt tog helt lydigt en kringla. Han kom
därvid att se på Magda, hvars blick med ett
kärleksfullt välbehag hvilade på de räddade kakorna och
ett ljus uppgick för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
