- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
180

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Det nya citadellet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behag för mig och för öfrigt hade jag hört tillräckligt
många tillförne, för att utan afsaknad gå miste
om denna, då jag dessutom icke kunde för sångaren
sjelf hysa någon annan känsla än medlidande och
förakt. Alltid har det synts mig vara en förmans
pligt att föregå sina underhafvande med goda
exempel och ädelt föredöme i alla stycken.

Snart befann jag mig på vallen och kunde
njuta af den sköna nattliga tafla, hvilken der tedde
sig för mina blickar. Floderna lågo lika lugnt och
stilla, som den der aftonen, då jag utanför
stadsporten såg Ulrik Apfelbaum för sin ledsagare
utpeka just den plats, der jag befann mig i detta
ögonblick. Månen var i aftagande, men dess sken
var tillräckligt starkt, för att medgifva en temligen
tydlig öfverblick öfver floderna, öfver stränderna på
andra sidan och öfver landskapet på den sidan,
som var vänd ifrån de båda vattendragen.

Den ene af de postande krigsmännen kom
under sin gång till det ställe, der jag stod.

»Ingenting har förefallit?» sporde jag.

»Nej, allt är som det bör vara,» svarade karlen
lugnt, och fortsättande sin jemna, taktmessiga gång,
lemnade han mig åter ensam.

Vid jag så stod och tänkte på, om äfven denna
natt skulle förflyta lugnt och om möjligen Ulrik
Apfelbaum och hans anhang hade blifvit så skrämda
af det nederlag, de ledo för några aftnar sedan, att
de icke skulle våga utföra sina planer, tyckte jag
mig varsna någonting ovanligt på den strand, från
hvilken jag äfven såg Mainzstadens tornspiror och
husrader höja sig. Det syntes mig, som om en
lång rad af ryttare slingrade sig längsefter strandens
krökningar och slutligen stannade en half mil

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free