Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. På spår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste vi nu beqväma oss att stiga af och till fots
hestiga höjden.
Trogen hade dock, förutseende och klok som
han var, uppsökt ett lämpligt förvaringsrum åt
hästarna, nämligen en af naturen sjelf danad, rymlig
grotta i berget. Ingången dit var så väl dold af
busksnår och trädgrupper, att det verkligen föreföll
oss föga troligt, att någon skulle kunna uppsöka
den och beröfva oss våra gångare.
Vi hopsamlade hastigt en mängd friskt och
kraftigt gräs, hvarmed vi undfägnade djuren och
beslöto, att hvarannan timme skulle en af
manskapet återvända till grottan för att efterse dem
och sörja för deras behof.
Derefter började vi vår bergklättring, hvilken
under outsägliga svårigheter försiggick så
skyndsamt, som omständigheterna tilläto. Än måste en
trädrot, än en gren, än åter blott ett litet utsprång
i berget tjena oss till fäste för hand eller fot.
Knappt var en svårighet öfvervunnen, förrän en
annan trädde i dess ställe. Ofta halkade en och
annan, förlorade sitt fäste och tumlade ned några
alnar, till dess han åter påträffade någonting att
gripa uti, då han på nytt måste börja att sträfva
uppför. Slutligen befunno vi oss på höjden i en
tät och vild skogsmark, och när vi efter en stunds
vandring nalkades skogsbrynet, stannade vi. Vi
voro nu vid målet. Det lilla fästet visade sig för
våra blickar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
