Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvista med gubben i dessa ting, då han trodde lika
fullt och fast på tillvaron af troll och gastar som på
att han sjelf lefde och hade sin varelse i denna
verlden,
Gubben å sin sida mumlade smått för sig sjelf
om öfvermod och qvinnosnack samt kastade då och
då en vresig blick åt det håll, der Elin satt.
Plötsligt for Torkel upp från bänken, i det han
utbrast:
»Så när hade jag glömt att helsa från fader
Benediktus. Han mötte mig i dag på vindbron och
sade, att han snart skulle titta hit in. Det var så
länge sen, tyckte han, som han sett dig, Elin.»
»Då skall du få se», utropade Elin och glädjen
lyste ur hennes ögon, »att det helt visst gäller arfvet?»
»Åh nej! Så väl är det nog inte. Glad säg
han just inte ut.»
»Lärde herrar, som skrifva med penna, se alltid
sorgsne och allvarsamme ut. Det måste höra i hop
med deras svarta kåpor.»
Mäster Jakob, som alltid behöfde en god stund
för att kunna hinna sätta sig in i samtalet, när det,
såsom här var fallet, tog af i nya rigtningar, uppfat-
tade nu att det var tal om arfvet: Detta var nog
för att få hans blod i jäsning, ty det var i hans före-
ställning oskiljaktigt förbundet med minnet af den
oredlige fogden jemte erfarenheten af de svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
