Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vred upp sina yfviga knäfvelbårar och svarade med
ett bredt, enfaldigt leende:
»Nehej, om jag det vet! Han rider kanske som
bäst borta på skogarne!»
»Rider, säger du? Nej, det var då en osanning,
så mycket du vet det!»
»Kors, har I ej hört det? Han måste ut och
rida, låt mig se, jo i förgårs qväll var det... så be:
rättade åtminstone Mårten Lakej.»
»Han pratar, som vanligt!»
»För tusan! Tror I icke mig, kan I fråga någon
annan!» sade drabanten misslynt. »Men så mycket
I vet, icke har Torkel läredräng varit i skrifvarstu-
gan hvarken i går eller i dag, för det svor nyss
mäster Zacharias på, när jag råkade honom för en
stund se’n på ölstugan.»
Derpå nickade han ett trumpet farväl och Elin
fortsatte sin väg i det hon vek om hörnet,
Kunde det vara möjligt, tänkte hon, att hennes
gudfar misstagit sig och att Torkel verkligen måst
begifva sig å stad: Men hvarför hade han icke ta-
git afsked af henne? Hon beslöt att taga vägen ät
slottet, för att fråga någon af hoffolket. En oför-
klarlig oro hade fått magt med henne. Sedan hän-
delsen hos herr Göran hade hon icke varit sig rig-
tigt lik, tyckte hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
