Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På stortorget stod en klunga drabanter och kung-
liga skrifvare. Der brukade Torkel också vara, då
han var ledig, Ganska rigtigt stod han ju der, lu-
tad öfver ett bord, der man sålde nötter och slikt. —
Till sluts skulle man få se att hennes fruktan en-
dast var en tom inbillning. Men det hade i allt
fall varit ett dumt skämt af honom, kanske för att
göra sig mera gäf, och det skulle han ha ett godt
ord för. Eller var han stött på henne, kan tänka,
för det hon icke genast ville göra honom till lags,
då hon här om qvällen skulle gå bort med perlkra-
gen? Nu vinkade hon åt honom att komma till Sig,
då hon ej ville gå in bland karlhopen.
Men det var för besynnerligt. Hon ryste i hela
kroppen. Äfven denna gång hade hon sett miste,
Hon kunde icke förstå hvar hon hade sina ögon denna
dag. I stället för Torkel kom der ju en lång skrif-
vare, som hon icke alls kände, och smålog med ett
fräckt utseende i det han lyfte åt hatten. Skamflat
och förbryllad skyndade hon ifrån honom. Uppe på
slottet skulle hon träffa sin gudfar, tänkte hon, och
han visste nog besked.
Emellertid råkade hon att midt i slottsbrinken
titta upp mot det höga tornet på slottet och såg då
en stor korp, som skriade alldeles förskräckligt och
var förföljd af en flock småfoglar. Det var min sann
icke heller något godt tecken! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
