Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nu sågo knektarne med förvåning på hvar-
andra. Alla tego. Derpå vände de sig mot Max
Klo, som om de tänkt att han skulle föra deras talan.
Men denne stod alldeles handfallen. Väl hade han
hört talas om att ransakningen uppe i rikssalen slu-
tat strax efter middagen, men att någon dom blifvit
afkunnad, derom var han alldeles okunnig.
Då de innevarande fortforo att envist tiga och
endast ett par af de närmast slottsfogden stående
mumlade fram ett svagt nej, återtog denne:
»Så vill jag då säga er domen. Jag vet att den
går ut på de fångnes lif. Vår nådige konung har
dock befalt, emedan han icke vill låta bödeln och
hans drängar föra ut dem på rättareplatsen, för deras
stackars fattiga fruars och jungfrurs skull, att läta
mig afdagataga dem i deras fängelse. Och dertill
skolen I nu vara mig behjelplige, bussar!»
Ett högljudt mummel följde på dessa ord och
Max Klo svor högt på, i det han slog sin breda
näfve i bordet, att ingen derinne ville vara någon
bödel eller rackare. Slik förrättning anstode inte
ärlige krigsmän. Herr Peder kunde utföra den sjelf
med sina drängar, skrek han, och pekade åt dör-
ren, der slottsknektar och profosser trängdes om
hvarandra, för att lyssna till de ord, som vexlades
inne i borgstugan.
De båda hofjunkarne, som stodo bakom honom,
stötte honom nu i ryggen och uppmanade honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
