Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen vägde bägaren upp och ned i handen,
»Ganska vackert arbete!» sade han och såg på
den med en förströdd min. »Jockum Guldsmed skulle
få svårt att göra maken.»
Han sökte draga sig till minnes hvar han sett
någon dylik, men hans tankar gjorde skral tjenst på
den senare tiden,
Plötsligt drog han upp sina ögonbryn, det bör-
jade rycka nervöst i mungiporna, liksom då han vardt
häftigt vred, och anletet miste sin färg. Derpå släppte
han bägaren, såsom man släpper ett eldkol, på hvil-
ket man bränt sig, i det han häftigt utropade:
»Hvad vill detta säga? ... Pest och alla djeflars
helvete! Den är ju signad! — Tror man att jag är
död? att jag inte mera ser? — Säg, qvinna, vill du
göra med mig som man gjort med min älskade
broder Magnus?»
Och alla de försåtliga, grymma böjelser, hvilka
räddhågan hittills något stäfjat i hans själ, brusto åter
ut i all sin lidelsefulla häftighet: Med den gräsligaste ed
sparkade han till bägaren med foten, så att den hop-
pade högt upp bland stenarne på vägen.
Elin, som eljes sällan var rådvill, stod alldeles
förstummad inför detta våldsamma sinnesutbrott. Hon
väntade i hvarje ögonblick att konungen skulle gå
löst på henne med hugg och slag, Men nu trädde
Göran Persson emellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
